I lördags fyllde min underbara piratkille hela 7år! Hjälp vad tiden går, tycker det inte var så länge sedan jag låg där på förlossningen i hemska värkar. Att det inte var så länge sedan de fick klippa upp mig och trycka ut honom pga att värkarna upphörde. Att ligga 4dygn med värkar och ha 18h förlossningsarbeta kan knäcka vem som helst, så även undertecknad. När jag omtöcknad av värkar helt plötsligt fick en stor reslig karl över min mage höll jag på smälla av! Gissa om det gjorde ont?! Det är ju bara förnamnet...jag fattade ingenting varför en man helt plötsligt lade sig över min mage med hela sin tyngd, när det inte gick så fick barnmorskan klippa upp mig och fraset jag hörde då kommer jag knappast glömma i första taget, smärtan var densamma och tur var väl det för vem fan vill bli uppklippt i snippan som en annan jävla babian??
Men nu är det förbi och jag är glad över min son, lika glad som jag är över min underbara dotter. I lördags tog jag och S en prommis till xet för födelsedagsfika. När vi kom så fick jag en stor mega kram och en blöt puss av sonen! Underbart...nu fick han bara 1 present till att börja med,de andra fick han öppna igår. Han blev jätteglad över sina dödskalle örhängen som vi genast bytte ut. Coolare kille får man väl leta efter?!
Måste ju erkänna att det kändes lite väl suspekt att sitta där med barnen,xet,hans nya brulla och deras lillbebbe allt medan farmor,faster och farfar var där. Men jag vill gärna visa våra barn att trots att mamma och pappa inte bor tillsammans längre så kan vi iaf träffas vid liknande tillställningar som barnens födelsedagar, luciafirande,skolavslutningar och familjemiddagar på dagis/skolan. Jag vill att vi som föräldrar ska föregå med gott exempel så gott det nu bara går, jag är ju den förste att erkänna att vår kontakt inte varit den bäste eller kanske aldrig kommer att bli bättre än så här. Men jag är glad för det lilla, S har jätte dålig kontakt med båda sina fd fruar I och L och det är barnen som blir lidande! Jag blir så otroligt ledsen då jag ser på nära håll hur vuxna's bitterhet,besvikelse,ilska och sårad stolthet sätter käppar i hjulen och hur de på så sätt använder barnen som slagpåse för att få det de vill. I sådana här situationer ska vi som vuxna lägga våra känslor åt sidan och lyfta fram de viktigaste vi har...nämligen våra barn!
Jag vet så många vänner som verkligen försöker bete sig normalt, medan xet verkar ha tappa både vett och förstånd, mestadels är det ju kvinnorna som verkar ha fått ngn slags psykos eller iaf tappat de flesta av sina hjärnceller. Men jag har hört skräckexempel på hur vänner har skiljt sig och hon har uppträtt normalt medan han har satt den svininga sidan till! Hjälp..vad är det som händer med folk egentligen??
Ja du...det kan man göra en smärre avhandling på men den lär bli megalååång och jag har varken ork eller lust att lägga ner tid eller energi på att försöka förstå folk och deras beteende.
måndag 31 december 2007
söndag 30 december 2007
Stå upp för din otrohet!
Läste med bestörtning Aftonbladet online igår, det var ett utdrag ur serien "Stjärnorna på slottet" Arja Saijonamaa hade konfronterat Magnus Härenstam då han stod fast vid att han bara har 2 barn. Hon ville att han skulle stå för sin otrohet 20år tidigare. Britt Ekland den Botoxfyllda primadonnan tyckte det var smaklöst av Arja att ens dra upp en sådan gammal historia. Men jag säger bara way to go Arja!!
Han har tydligen utforskat gräset på andra sidan staketet och låtit så sin havre medan han var gift 2barns far. Vilket resulterade i en dotter som han hållit hemlig och vägrar att kalla sitt barn.
Hon har en fadersfgur som funnits där i över 20år! Jag står fortfarande fast vid att jag har en son och en dotter meddelar Magnus Härenstam Aftonbladets läsare idag.
Stackars flicka som har en sådan ynkrygg till far, som ljuger inför hela svenska folket och desutom vågar påstå att de har bra kontakt. Allt för att rädda sitt eget anseénde och rykte!
Jag säger bara det Magnus Härenstam! Stå upp för din otrohet och erkänn dig vara flickans far! Du har redan sårat din nu avlidna fru genom att göra en annan kvinna gravid medan Anita satt hemma med era 2 barn, genom din feghet så sårar du bara flickan än mer! Skämmes ta mig fan!
Han har tydligen utforskat gräset på andra sidan staketet och låtit så sin havre medan han var gift 2barns far. Vilket resulterade i en dotter som han hållit hemlig och vägrar att kalla sitt barn.
Hon har en fadersfgur som funnits där i över 20år! Jag står fortfarande fast vid att jag har en son och en dotter meddelar Magnus Härenstam Aftonbladets läsare idag.
Stackars flicka som har en sådan ynkrygg till far, som ljuger inför hela svenska folket och desutom vågar påstå att de har bra kontakt. Allt för att rädda sitt eget anseénde och rykte!
Jag säger bara det Magnus Härenstam! Stå upp för din otrohet och erkänn dig vara flickans far! Du har redan sårat din nu avlidna fru genom att göra en annan kvinna gravid medan Anita satt hemma med era 2 barn, genom din feghet så sårar du bara flickan än mer! Skämmes ta mig fan!
fredag 28 december 2007
Vem fan sitter uppe och chattar till 04??
Ibland undrar jag om jag är 33 eller om jag är 13, satt uppe och chattade med min vän frk C till kl. 04.05 i morse?! Helt fucking amasing....vi verkar har en förkärlek till nattchatt....vi har så mycket att diskutera att det aldrig verkar ta slut på samtalsämnen. Himmlarns roligt är det iaf....vi pratar om allt...sex, x killar, jobb....vänner...you name it! Medan vi satt där och tjôtar så passar jag på att dricka vin..fan ...börjar undra om jag är helgalkis?fast igår var det ju torsdag så där sprack den teorin. Vad ska jag då kalla mig? veckoalkis nu och då? smygalkis nu och då? Äsch...varför sätta en massa etiketter? Bara dumt och onödigt tycker jag. Jag älskar att dricka vin, händer inte så ofta nu för tiden...men då jag väl dricker det så kan jag lätt dricka fler än 1 glas om jag säger så = ) Har ju redan tagit ett glas som jag sippar på medan jag bloggar, eller varför ljuga? det är bara dumt...här sippas det inte utan här tas det ordentliga klunkar. Inte kan jag sitta och spara på godsakerna. Ska ner på stan och ta ett glas vin med syrran, hon fyller 37år idag och hon vill inte sitta ensam hemma. Snäll som jag är offrar jag mig för systra mi...kan behöva komma ut och vila ögonen på annat än gubben min här hemma, ni vet ...lite variation har aldrig skadat ; )
Eller som jag sa till en stackars kille på krogen i våras, han trodde helt jävla allvarligt att jag stötte på honom och han var inte ens snygg! Hur fan det nu går i hop *funderar*
Jag lutar mig fram mot honom och säger - För det första är jag tillsammans med jordens underbaraste man och kommer ALDRIG vara otrogen mot honom. -För det andra..du är gift inte död, med det menar jag att man kan vara trevlig och prata utan att det ska leda till något. Här lutar jag mig fram än mera och viskar i hans öra - För det tredje.....du är inte ens min typ!!! Där satt den!! Killen blev helt paff och ryggade tillbaka i ren förvåning. Men sen var det som han vågade släppa loss lite och kunde till och med kosta på sig ett leénde.
Vad är det för fel på män? Bara för att jag är trevlig, skrattar och bjuder på mig själv måste jag promt stöta på dem?!! Det är ju en förolämpning mot mig! Eller hur?
C U
Eller som jag sa till en stackars kille på krogen i våras, han trodde helt jävla allvarligt att jag stötte på honom och han var inte ens snygg! Hur fan det nu går i hop *funderar*
Jag lutar mig fram mot honom och säger - För det första är jag tillsammans med jordens underbaraste man och kommer ALDRIG vara otrogen mot honom. -För det andra..du är gift inte död, med det menar jag att man kan vara trevlig och prata utan att det ska leda till något. Här lutar jag mig fram än mera och viskar i hans öra - För det tredje.....du är inte ens min typ!!! Där satt den!! Killen blev helt paff och ryggade tillbaka i ren förvåning. Men sen var det som han vågade släppa loss lite och kunde till och med kosta på sig ett leénde.
Vad är det för fel på män? Bara för att jag är trevlig, skrattar och bjuder på mig själv måste jag promt stöta på dem?!! Det är ju en förolämpning mot mig! Eller hur?
C U
lördag 22 december 2007
2 dagar kvar till jul!
Så sitter man här och inser att ännu ett år har passerat likt en nyårsrevy. Var fan tar tiden vägen?? Jag vill göra så mycket, men inser att tiden inte räcker till!
Ska summera veckan som har gått och sen hoppa i säng...eller hoppa och hoppa...vill inte riskera att förstöra sängen, utan jag kryper i säng... säkrast så ; ) I tisdags 18/12 var mitt "stoppdatum" för att ringa min handläggare på Af. Håkan hade skickat olika jobberbjudanden förra veckan och bad mig ringa de som verkade intressanta. Ska jag vara ärlig så var INTE ett enda jobb intressant, men jag ringde plikttroget min handläggare och sa som det var...att jag SKITER i alla jävla kassa jobb!! Nä..fan ..så sa jag inte...jag ringde och svamlade en massa jävla dynga, Håkan frågad om det inte fanns ett enda jobb som verkade intressant och som jag kunde ringa?? Jag skummade igenom alla jobberbjudanden som jag hade fått och hittade ett som verkade "intressant" försökte krångla mig ur det genom att säga att sista ansökningsdagen var den 15/12. Håkan gav sig inte utan bad mig ringa iaf, jaha..men ja då fick jag väl bara göra det då!!!
Ringde de som lagt ut tjänsten och frågade efter Bo, tjejen jag pratade med var urgullig och frågade vad det gällde. Jaha..hur fan klarar man sig ur en sådan situation?? Jag försökte förklara så gott det nu bara gick och hon lovade att Bo skulle återkomma. Lämnade mitt mobilnr och glömde bort att jag ringt. Men det gick knappt 1tim så ringde Bo upp mig! Shit...vad göra??? Men snabb i tanken rapp i munnen så fattade jag mig rätt snabbt och ljög lite för honom och sa att det hade kommit olika jobberbjudanden till mig samma dag, sett att deras sista datum var 15/12, att jag hade ringt min handläggare som bad mig ringa iaf. Jag måste ha gjort ett bra intryck för i samma andetag så frågade Bo om jag kunde träffa honom?!!
Självklart tackade jag ja...fan...inte varje dag man får en sådan förfrågan utan att ha skickat in ngn ansökan!!
Så till mitt andra dilemma för veckan, jag hade ju skrivit ledigt tors-fre på dottern på dagis, förklarade situationen för en vikarie och hon svarade självklart kan hon få vara på dagis då jag var på intervjun!! Ååhh..vilken lättnads suck jag drog då jag insåg att de kunde ha henne där medan jag gjorde mitt bästa för att charma häcken av Bo så han skulle ge mig ett jobb! I tisdags så hade jag redan jobbet kirrat ..ja asså i mitt huvud, jag intalade mig själv att jag skulle få jobbet. Så i torsdags när jag gick ner till kontoret nere på stan så var jag så trygg i mig själv att jag inte ens var nervös. Kom ner ...träffade Bo...han berättade om företaget, vad de säljer osv osv osv...allt han sa gick in genom ena örat och ut genom andra örat..inte för att det var ointressant..men vad fan...jag minns ju inte!
Så..efter 40 min babblande och charmande så var det liksom färdig pratat och dags att säga hejdå...precis innan jag reser mig upp säger Bo med allvarlig stämma - Jag kan ju säga redan nu att du ligger bra till fast vi har över 100 sökande!!
Va`? ligger lilla jag bra till, utan erfarenhet, utan ansökan och bland 100 sökande?!
Jag blev självklart jätteglad och tackade honom för att jag fick komma, han svarade med att jag hade en sådan bra telefonröst ; )
När jag så önskade honom en GOD JUL & ETT GOTT NYTT ÅR och tog i hand så sa jag i nästa sekund att jag såg framemot att höra från dem. Bo svarade - Det kan nog gå fortare än du tror!
Hem med ett leende på läpparna, messa frk C och min älskade S att det gick så jävla bra! Hämta dottern på dagis, slappa i soffan innan vi hämtade sonen på skolan kl. 15.00 hem med 2 obstinata,gnälliga ungar som var hotande nära att ställas ut på balkongen. Mitt i kaoset ringer min mobil och det är Bo i andra änden när jag svarar, för en sekund hinner jag tänka - har jag glömt ngt??
Han undrar om jag fortfarande vill jobba med dem?? Svarar ju självklart JA.
Han säger det...- när du gick så kände jag att henne kan vi inte släppa!!!
Men gissa om det kändes bra?! Så på min 34års dag 7/1-08 kl.09.00 börjar jag mitt nya jobb!!!JIPPIE!!!
Vilken julklapp och vilken present!! Jag är så jävla glad och framför allt stolt att jag blev erbjuden ett jobb trots de premissar jag hade.
Nä..nu ska jag krypa ner brevid min darling, det kostar att ligga på topp ; )
C U
Ska summera veckan som har gått och sen hoppa i säng...eller hoppa och hoppa...vill inte riskera att förstöra sängen, utan jag kryper i säng... säkrast så ; ) I tisdags 18/12 var mitt "stoppdatum" för att ringa min handläggare på Af. Håkan hade skickat olika jobberbjudanden förra veckan och bad mig ringa de som verkade intressanta. Ska jag vara ärlig så var INTE ett enda jobb intressant, men jag ringde plikttroget min handläggare och sa som det var...att jag SKITER i alla jävla kassa jobb!! Nä..fan ..så sa jag inte...jag ringde och svamlade en massa jävla dynga, Håkan frågad om det inte fanns ett enda jobb som verkade intressant och som jag kunde ringa?? Jag skummade igenom alla jobberbjudanden som jag hade fått och hittade ett som verkade "intressant" försökte krångla mig ur det genom att säga att sista ansökningsdagen var den 15/12. Håkan gav sig inte utan bad mig ringa iaf, jaha..men ja då fick jag väl bara göra det då!!!
Ringde de som lagt ut tjänsten och frågade efter Bo, tjejen jag pratade med var urgullig och frågade vad det gällde. Jaha..hur fan klarar man sig ur en sådan situation?? Jag försökte förklara så gott det nu bara gick och hon lovade att Bo skulle återkomma. Lämnade mitt mobilnr och glömde bort att jag ringt. Men det gick knappt 1tim så ringde Bo upp mig! Shit...vad göra??? Men snabb i tanken rapp i munnen så fattade jag mig rätt snabbt och ljög lite för honom och sa att det hade kommit olika jobberbjudanden till mig samma dag, sett att deras sista datum var 15/12, att jag hade ringt min handläggare som bad mig ringa iaf. Jag måste ha gjort ett bra intryck för i samma andetag så frågade Bo om jag kunde träffa honom?!!
Självklart tackade jag ja...fan...inte varje dag man får en sådan förfrågan utan att ha skickat in ngn ansökan!!
Så till mitt andra dilemma för veckan, jag hade ju skrivit ledigt tors-fre på dottern på dagis, förklarade situationen för en vikarie och hon svarade självklart kan hon få vara på dagis då jag var på intervjun!! Ååhh..vilken lättnads suck jag drog då jag insåg att de kunde ha henne där medan jag gjorde mitt bästa för att charma häcken av Bo så han skulle ge mig ett jobb! I tisdags så hade jag redan jobbet kirrat ..ja asså i mitt huvud, jag intalade mig själv att jag skulle få jobbet. Så i torsdags när jag gick ner till kontoret nere på stan så var jag så trygg i mig själv att jag inte ens var nervös. Kom ner ...träffade Bo...han berättade om företaget, vad de säljer osv osv osv...allt han sa gick in genom ena örat och ut genom andra örat..inte för att det var ointressant..men vad fan...jag minns ju inte!
Så..efter 40 min babblande och charmande så var det liksom färdig pratat och dags att säga hejdå...precis innan jag reser mig upp säger Bo med allvarlig stämma - Jag kan ju säga redan nu att du ligger bra till fast vi har över 100 sökande!!
Va`? ligger lilla jag bra till, utan erfarenhet, utan ansökan och bland 100 sökande?!
Jag blev självklart jätteglad och tackade honom för att jag fick komma, han svarade med att jag hade en sådan bra telefonröst ; )
När jag så önskade honom en GOD JUL & ETT GOTT NYTT ÅR och tog i hand så sa jag i nästa sekund att jag såg framemot att höra från dem. Bo svarade - Det kan nog gå fortare än du tror!
Hem med ett leende på läpparna, messa frk C och min älskade S att det gick så jävla bra! Hämta dottern på dagis, slappa i soffan innan vi hämtade sonen på skolan kl. 15.00 hem med 2 obstinata,gnälliga ungar som var hotande nära att ställas ut på balkongen. Mitt i kaoset ringer min mobil och det är Bo i andra änden när jag svarar, för en sekund hinner jag tänka - har jag glömt ngt??
Han undrar om jag fortfarande vill jobba med dem?? Svarar ju självklart JA.
Han säger det...- när du gick så kände jag att henne kan vi inte släppa!!!
Men gissa om det kändes bra?! Så på min 34års dag 7/1-08 kl.09.00 börjar jag mitt nya jobb!!!JIPPIE!!!
Vilken julklapp och vilken present!! Jag är så jävla glad och framför allt stolt att jag blev erbjuden ett jobb trots de premissar jag hade.
Nä..nu ska jag krypa ner brevid min darling, det kostar att ligga på topp ; )
C U
tisdag 18 december 2007
Bröllop i kväll!
Jag och S har blivit bjudna på vårat allra första gemensamma bröllop! Det är en av mina allra bästa vänner som ska knyta hymnens band med sin tyske pojkvän i rådhusparken kl.19.00 ikväll. Det ska bli jättespännande att få vara med och bevittna hur de två blir ett eller hur man nu utrrycker det i dagens samhälle?
Jag måster erkänna att sedan första samtalet där C berättade att hon och D ska gifta sig har det svängt många gånger och tillslut visste jag varken ut eller in! Det har låtit allt från att de ska bara ha de närmsta med sig då de gifter sig,till att allmänheten kan bevittna på håll. Alltså så tog jag ju dumt nog kanske för givet att det var hennes barn, mamma och ev. en morbror från Stockholm som skulle närvara då de var dem hon räknade upp. Min första tanke var ...skoj att de ska gifta sig, tråkigt att det är borgerligt då missar vi ju själva vigseln. Men jag är den som respekterar andras önskemål och intrigitet och var bara glad över att vi skulle vara med och äta bröllopsmiddag med dem.
Men hoppsan hejsan...för någon vecka sedan fick jag ett samtal att de inte alls ska ha någon bröllopsmiddag utan de ska bjuda på tårta, ost och kex hemma hos henne (jaja..det blir även hans hem efer giftermålet) efter bröllopet. Jaha...vi blev inte bara snuvade på själva vigseln, utan nu blev vi även snuvade på själva middagen! Där övervägde jag en sekund att inte närvara, vad fasen...inte ens få vara med på middagen, det finns ju gränser. Men jag tvekade bara en nanosekund innan jag motade bort tanken och kände en glädje att få dela resten av kvällen med dem.
Kort efter får jag ett nytt samtal av C där hon deklarerar att de inte ska gifta sig i Rådhuset utan det blir i Rådhusparken istället!! Men bestäm dig någon gång människa!! Hur jävla svårt ska det vara? man kan ju bli förvirrad för mindre.
Allt medan dagen D har närmat sig så har även den berömda paniken närmat sig i jakt på en bröllopspresent. Vad ska man ge ett brudpar utöver det vanliga? jag vill ju gärna ge något personligt till dem båda, men mest något som C bara känner igen sig i utan att behöva säga något.
Så det blev ut till att hitta något på stan, jag hade ju skummat igenom alla reklampapper som så passligt skickas ut lagom innan jul. Jag hade sett 6st snapsglas på hög fot med olika motiv i frostat glas på själva foten, till det hade jag tänkt köpa en liten flaska Svenskt Gin, C fattar direkt vad jag vill ha sagt med den. Det är något mellan bara oss två.
Så ut på stan och in på Cervera...grabbar en ur personalen och förklarar vad jag är ute efter...Nä..de hade inga sådana glas!! GAHAHAHAHA!! Men var såg jag dem?? In på DUKA för att upprepa samma procedur för en personal. Nä..de hade inte de glasen! Men var fan har jag sett dem? vilken butik säljer snapsglasen som jag bara måste ha??
Det var bara till att inse att några speciella snapsglas var inte att uppbringa och börja kolla på andra alternativ. Men jag kunde inte släppa just de snapsglasen och nöja mig med några andra. Så när jag och S stegade in på Inpiration i jakt på en julklapp till min brors flickvän A sprang jag ju på glasen!!! JIPPIE!!! Likt ett barn på julafton kunde jag knappt dölja min lycka! Där fanns snapsglasen som jag hade letat efter överallt och bara väntade på att jag skulle köpa dem. Sagt och gjort, jag tog en kartong med glasen och bar dem likt ägg i en korg fram till disken och bad att få dem inslagna, MEN utan julpapper då det var en bröllopspresent! Ni skulle se mitt leende då jag nöjt stod och väntade på paketet skulle bli klart. Tog ömsint emot påsen med dt fina inslagna paketet och promenerade ut likt en stolt tupp.
Sen återstod bara att inhandla en liten flaska Svenskt Gin och där hade jag inga problem att hitta den, greppade flaskan och stegade fram till kassörskan med samma belåtna leende som då jag betalade glasen. Hem och hitta en passande kartong att slå in flaskan i, rotade i alla skåp och luckor innan jag tog en kartong med snabbmackaroner, hällde över dem i en plastlåda och lindade in spriten i massa hushållspapper och stoppade ner allt i kartongen, tejpade för och slog in i svart omslagspapper! COOLT = ) Sen kunde jag andas ut och lägga presenthysterin åt sidan ett tag.
Messade C i helgen att vi hade tänkt äta middag ute och undrade när vi skulle lämna presenterna? C ringde upp mig och sa att vi kan lämna dem när vi vill, vi surrade lite och jag nämde att vi kommer till henne's lgh 19.30. C röst hamnade genast i falsett. Halv åtta???
- Ja...men vi kan dyka upp 19.15 istället om du vill.
- Men ni sa ju vara med under själva vigseln, har jag glömt att säga det??
- Ehh...ja det har du.
- Ja men vi gifter oss ju i Rådhusparken och det är ju allmänt, alla får ju se om de vill.
-Men C..även om alla andra okända människor kan stanna upp och kika på er så respekterar jag ju självklart din intrigitet om du bara hade velat ha med de närmsta. Det hade inte varit några problem för mig. Men självklart kommer vi till kl. 19.00
- Ja..senast alltså.
- Ja men då säger vi det!
Tala om virrig brud, det måste ju framföras till alla inbjudna vad det är som gäller så inga missförstånd uppstår. Bara för att hon ska gifta sig så tar ju inte jag per automatik för givet att vi får vara med och bevittna själva vigseln! Vad hände med den skriftliga inbjudan där ALLT står med?
Jag måster erkänna att sedan första samtalet där C berättade att hon och D ska gifta sig har det svängt många gånger och tillslut visste jag varken ut eller in! Det har låtit allt från att de ska bara ha de närmsta med sig då de gifter sig,till att allmänheten kan bevittna på håll. Alltså så tog jag ju dumt nog kanske för givet att det var hennes barn, mamma och ev. en morbror från Stockholm som skulle närvara då de var dem hon räknade upp. Min första tanke var ...skoj att de ska gifta sig, tråkigt att det är borgerligt då missar vi ju själva vigseln. Men jag är den som respekterar andras önskemål och intrigitet och var bara glad över att vi skulle vara med och äta bröllopsmiddag med dem.
Men hoppsan hejsan...för någon vecka sedan fick jag ett samtal att de inte alls ska ha någon bröllopsmiddag utan de ska bjuda på tårta, ost och kex hemma hos henne (jaja..det blir även hans hem efer giftermålet) efter bröllopet. Jaha...vi blev inte bara snuvade på själva vigseln, utan nu blev vi även snuvade på själva middagen! Där övervägde jag en sekund att inte närvara, vad fasen...inte ens få vara med på middagen, det finns ju gränser. Men jag tvekade bara en nanosekund innan jag motade bort tanken och kände en glädje att få dela resten av kvällen med dem.
Kort efter får jag ett nytt samtal av C där hon deklarerar att de inte ska gifta sig i Rådhuset utan det blir i Rådhusparken istället!! Men bestäm dig någon gång människa!! Hur jävla svårt ska det vara? man kan ju bli förvirrad för mindre.
Allt medan dagen D har närmat sig så har även den berömda paniken närmat sig i jakt på en bröllopspresent. Vad ska man ge ett brudpar utöver det vanliga? jag vill ju gärna ge något personligt till dem båda, men mest något som C bara känner igen sig i utan att behöva säga något.
Så det blev ut till att hitta något på stan, jag hade ju skummat igenom alla reklampapper som så passligt skickas ut lagom innan jul. Jag hade sett 6st snapsglas på hög fot med olika motiv i frostat glas på själva foten, till det hade jag tänkt köpa en liten flaska Svenskt Gin, C fattar direkt vad jag vill ha sagt med den. Det är något mellan bara oss två.
Så ut på stan och in på Cervera...grabbar en ur personalen och förklarar vad jag är ute efter...Nä..de hade inga sådana glas!! GAHAHAHAHA!! Men var såg jag dem?? In på DUKA för att upprepa samma procedur för en personal. Nä..de hade inte de glasen! Men var fan har jag sett dem? vilken butik säljer snapsglasen som jag bara måste ha??
Det var bara till att inse att några speciella snapsglas var inte att uppbringa och börja kolla på andra alternativ. Men jag kunde inte släppa just de snapsglasen och nöja mig med några andra. Så när jag och S stegade in på Inpiration i jakt på en julklapp till min brors flickvän A sprang jag ju på glasen!!! JIPPIE!!! Likt ett barn på julafton kunde jag knappt dölja min lycka! Där fanns snapsglasen som jag hade letat efter överallt och bara väntade på att jag skulle köpa dem. Sagt och gjort, jag tog en kartong med glasen och bar dem likt ägg i en korg fram till disken och bad att få dem inslagna, MEN utan julpapper då det var en bröllopspresent! Ni skulle se mitt leende då jag nöjt stod och väntade på paketet skulle bli klart. Tog ömsint emot påsen med dt fina inslagna paketet och promenerade ut likt en stolt tupp.
Sen återstod bara att inhandla en liten flaska Svenskt Gin och där hade jag inga problem att hitta den, greppade flaskan och stegade fram till kassörskan med samma belåtna leende som då jag betalade glasen. Hem och hitta en passande kartong att slå in flaskan i, rotade i alla skåp och luckor innan jag tog en kartong med snabbmackaroner, hällde över dem i en plastlåda och lindade in spriten i massa hushållspapper och stoppade ner allt i kartongen, tejpade för och slog in i svart omslagspapper! COOLT = ) Sen kunde jag andas ut och lägga presenthysterin åt sidan ett tag.
Messade C i helgen att vi hade tänkt äta middag ute och undrade när vi skulle lämna presenterna? C ringde upp mig och sa att vi kan lämna dem när vi vill, vi surrade lite och jag nämde att vi kommer till henne's lgh 19.30. C röst hamnade genast i falsett. Halv åtta???
- Ja...men vi kan dyka upp 19.15 istället om du vill.
- Men ni sa ju vara med under själva vigseln, har jag glömt att säga det??
- Ehh...ja det har du.
- Ja men vi gifter oss ju i Rådhusparken och det är ju allmänt, alla får ju se om de vill.
-Men C..även om alla andra okända människor kan stanna upp och kika på er så respekterar jag ju självklart din intrigitet om du bara hade velat ha med de närmsta. Det hade inte varit några problem för mig. Men självklart kommer vi till kl. 19.00
- Ja..senast alltså.
- Ja men då säger vi det!
Tala om virrig brud, det måste ju framföras till alla inbjudna vad det är som gäller så inga missförstånd uppstår. Bara för att hon ska gifta sig så tar ju inte jag per automatik för givet att vi får vara med och bevittna själva vigseln! Vad hände med den skriftliga inbjudan där ALLT står med?
Det blev inget samtal från min svägerska
Som ni kanske redan har läst så ville ju P prata med mig men jag bad att hon skulle ringa upp dagen efter (16/12) S hälsade det och de lade på, strax efter så skickade jag ett mess till henne. Det följer så här.
2007.12.15 20:47
Hej P. Vad glad jag blev att du ville prata med mig,hoppas vi kan ta det i morgon istället? Jag vill att du ska veta att trots mina mess så hyser jag ingen agg mot vare sig dig, S (ena lillebrorsan)R eller B (P's sambo) Fick höra en del av M. Jag är inte långsint utan tvärtom anser jag att människor är värda en andra chans. Jag har gjort ett medvetet aktivt val och det innebär att jag fortsättningsvis väljer att stanna hemma de gånger S väljer att hälsa på er mamma. Jag vägrar bli nedtryckt,hånad och hunsad bara för att hon vill höja upp sig själv. Jag är värd så mycket mer! Kommer Aldrig neka S ha kontakt med någon av sina syskon eller mamma, utan han väljer själv hur han vill göra. Sköt om dig så höres vi! XXX
Innan jag skickade iväg messet så läste jag upp det för S och hörde vad han ansåg, han tyckte att jag kunde skicka iväg det. Off it went. Men tror ni att hon svarade? Nä...utan hon vb det till S men det hamnade hos hans ena dotter!! Tala om dundertabbe från P'sida. Jag fick höra av min älskling att S undrade varför jag hade messat M?
Hahahaha...jag måste ha sett ut om ett enda stort frågetecken, jag fattade ingenting! Varför i hela fridens namn skulle jag ens bry mig att leta reda på M's mobilnr på hitta.se och messa henne??? Jag har knappt koll på vad S och Å's döttrar heter och det säger väl allt?!
Men över till det uteblivna lovade samtalet från P, hon är så satans konflikträdd att hon ringer S på hans mobil. Ve och fasa om jag skulle svara i min hemtelefon!!! Det skulle ju vara rena rama döden!!!
Hon meddelade S att hon inte orkade (läs vågade) ringa mig. Men men...vad säger man? det säger ju en del om vilken människa hon är. Jag vet att ingen av syskonen N har lärt sig att ta en konflikt då deras mor alltid kom sättandes så fort det var bråk syskonen emellan. Men jag har inte tänkt ikläda mig rollen som den som sträcker ut en hjälpande stöttande hand till konflikträdda människor, jag har nog med mig själv och mitt förhållande. Jag har nog med att uppfostra mina barn till självständiga,modiga,raka,ärliga individer som står upp för vilka de är och säger det de tycker och tänker utan rädsla för vad andra ska tycka och tänka. Till individer som vet pengars värde, som kan ta hand om sig själva, ta egna beslut och som vet om sitt egenvärde!!! Att de duger exakt som de är!! Vare sig om de lyckats eller misslyckats så ska de veta att de inte döms pga deras prestationer utan vilka personer de är! Det tycker jag är oerhört viktigt att förmedla till mina barn!
Stärka deras självkänsla! Och för att kunna göra det så måste jag som mamma visa dem att jag INTE tar vilken skit som helst av människor som inte mår bra, utan jag omger mg med personer som älskar mig för den jag är.
Ciao!
2007.12.15 20:47
Hej P. Vad glad jag blev att du ville prata med mig,hoppas vi kan ta det i morgon istället? Jag vill att du ska veta att trots mina mess så hyser jag ingen agg mot vare sig dig, S (ena lillebrorsan)R eller B (P's sambo) Fick höra en del av M. Jag är inte långsint utan tvärtom anser jag att människor är värda en andra chans. Jag har gjort ett medvetet aktivt val och det innebär att jag fortsättningsvis väljer att stanna hemma de gånger S väljer att hälsa på er mamma. Jag vägrar bli nedtryckt,hånad och hunsad bara för att hon vill höja upp sig själv. Jag är värd så mycket mer! Kommer Aldrig neka S ha kontakt med någon av sina syskon eller mamma, utan han väljer själv hur han vill göra. Sköt om dig så höres vi! XXX
Innan jag skickade iväg messet så läste jag upp det för S och hörde vad han ansåg, han tyckte att jag kunde skicka iväg det. Off it went. Men tror ni att hon svarade? Nä...utan hon vb det till S men det hamnade hos hans ena dotter!! Tala om dundertabbe från P'sida. Jag fick höra av min älskling att S undrade varför jag hade messat M?
Hahahaha...jag måste ha sett ut om ett enda stort frågetecken, jag fattade ingenting! Varför i hela fridens namn skulle jag ens bry mig att leta reda på M's mobilnr på hitta.se och messa henne??? Jag har knappt koll på vad S och Å's döttrar heter och det säger väl allt?!
Men över till det uteblivna lovade samtalet från P, hon är så satans konflikträdd att hon ringer S på hans mobil. Ve och fasa om jag skulle svara i min hemtelefon!!! Det skulle ju vara rena rama döden!!!
Hon meddelade S att hon inte orkade (läs vågade) ringa mig. Men men...vad säger man? det säger ju en del om vilken människa hon är. Jag vet att ingen av syskonen N har lärt sig att ta en konflikt då deras mor alltid kom sättandes så fort det var bråk syskonen emellan. Men jag har inte tänkt ikläda mig rollen som den som sträcker ut en hjälpande stöttande hand till konflikträdda människor, jag har nog med mig själv och mitt förhållande. Jag har nog med att uppfostra mina barn till självständiga,modiga,raka,ärliga individer som står upp för vilka de är och säger det de tycker och tänker utan rädsla för vad andra ska tycka och tänka. Till individer som vet pengars värde, som kan ta hand om sig själva, ta egna beslut och som vet om sitt egenvärde!!! Att de duger exakt som de är!! Vare sig om de lyckats eller misslyckats så ska de veta att de inte döms pga deras prestationer utan vilka personer de är! Det tycker jag är oerhört viktigt att förmedla till mina barn!
Stärka deras självkänsla! Och för att kunna göra det så måste jag som mamma visa dem att jag INTE tar vilken skit som helst av människor som inte mår bra, utan jag omger mg med personer som älskar mig för den jag är.
Ciao!
lördag 15 december 2007
Oooppsss!
Nu sitter S och pratar med sin syster P. S är inne i sovrummet och pratar, hör inte vad som sägs och vill inte vara den som tjuvlyssnar heller. Så jag sitter med min laptop i knät i soffan och lyssnar på Rixfm party. Kan tänka mig att det kommer en del skit från hennes käft men må så vara! Jag har visat mitt och P's sms utbyte för S och han tycker att det är för bedrövligt att de håller på som de gör i hans familj.Jag har ju redan gjort ett medvetet aktivt val och det är att jag inte vill ha med dem att göra! Speciellt inte min fördomsfulla,bittra,trångsynta,snäva svårmor. Så länge jag är barnen's mamma och de är så pass små att de inte kan ta egna beslut om vad som är bra för dem eller inte så är det min förbannade plikt och skyldighet att hålla dem så långt borta som möjligt från den familjen.
Sa senast i morse då vi åkte till IKEA att jag är tacksam att jag har modet att säga det jag tycker och tänker, att jag INTE tillåter ngn trycka ner mig. Jag är så van att få på skallen lite nu och då och det här är inget nytt för mig om jag säger så. Jag VÄGRAR sitta i ett hörn och se söt ut, nicka och le så fort det sägs ngt, nä...då tar jag hellre skiten för att jag syns,hörs och tar plats!!
Hoppsan...nu kom S ut från sovrummet och sa att P ville prata med mig,men jag bad att hon skulle ringa upp i morgon i stället. Ska bli intressant att höra vad hon har att säga...jag hatar att bli konfronterad och konfrontera men jag tar smällen och reder ut situationen för stunden än att det ska komma bakvägen och i 5e led. Det är det här som kallas livet....att ta konflikter/konfrontationer då de kommer, man kan inte lita på att någon annan ska ta hand om skiten åt en.
Sa senast i morse då vi åkte till IKEA att jag är tacksam att jag har modet att säga det jag tycker och tänker, att jag INTE tillåter ngn trycka ner mig. Jag är så van att få på skallen lite nu och då och det här är inget nytt för mig om jag säger så. Jag VÄGRAR sitta i ett hörn och se söt ut, nicka och le så fort det sägs ngt, nä...då tar jag hellre skiten för att jag syns,hörs och tar plats!!
Hoppsan...nu kom S ut från sovrummet och sa att P ville prata med mig,men jag bad att hon skulle ringa upp i morgon i stället. Ska bli intressant att höra vad hon har att säga...jag hatar att bli konfronterad och konfrontera men jag tar smällen och reder ut situationen för stunden än att det ska komma bakvägen och i 5e led. Det är det här som kallas livet....att ta konflikter/konfrontationer då de kommer, man kan inte lita på att någon annan ska ta hand om skiten åt en.
fredag 14 december 2007
2a veckan med Cambridge
Har snart avslutat min 2a vecka med Cambridge, som ni kanske minns så skrev jag exakt för 1 vecka sedan att 3e dagen gick hur bra som helst?! Det var innan vi satte oss i bilen för att bila till IKEA. Efter ca 6mil kom jag på att jag glömde min sista shake för kvällen hemma! Gissa om jag var arg på mig själv? Men men...bara att bita i det sura äpplet och göra det bästa av situationen. När vi hade åkt halvvägs så stannade vi vid en mack, jag rusade ur bilen och köpte 2äpplen,1päron och miniralvatten med hallonsmak för att variera mig. Hoppade in i bilen för fortsatt färd mot IKEA. Var ju aphungrig så att smaska i sig äpple och päronet var inga problem, medan jag sitter där och tuggar frenetiskt kom S på jordens idé, trots att jag glömde min shake för kvällen hade jag ju packat ner 3 shakes för lördagens bravader på IKEA, det var ju bara att ta en av lördagens shake och se till att vi kom hem inom rimlig tid. Gissa om jag tvekade inför hans förslag? NÄÄÄ...inte ett dugg, men så hinner jag bara bestämma mig så ringer min morbrors fru och säger att självklart så serveras det middag. Jag avböjer men säger att S nog vill äta middag.
Men min motivation sviktar och jag äter lite mat med dem och tar 2 glas rött vin, jag njöt av varje tugga och varje klunk vin. Även cidern som K bjöd mig på, men sen så räckte det för mig och vi lade oss vid 00.40 tiden.
Trodde jag skulle hålla mig till shakes resten av lördagen,speciellt då jag började morgonen med en shake, lunchen bestod av en shake...men innan vi kom från IKEA var kvällen rätt sen och MAX blev en bra middagsplats.
Även om jag "syndade" 2ggr trodde jag att vågen skulle visa mindre än vad den gjord då jag vägde mig i onsdags. Men enligt min konsult hade jag "bara" gått ner 1.1kg och enligt henne är det vad man förlorar om man kör kombinerad kur, vilket jag inte alls har gjort!
Lovade mig själv att köra stenhårt renkur 11-18/12 inget fusk av mat eller godis, utan renkur rakt upp och ner!
Och de här 2 veckorna har gjort susen, min mage är plattare, mina dallrande lovehandels är inte lika synliga även om de finns där, känner inget sug efter mat eller godis. Jag dricker bra mellan mina shakes som jag sprider ut jämt under dagen för att hålla hungern borta. Jag är fan så stolt över mig själv och jag har INGEN som helst ångest över popcornen som jag smällde i mig här till filmen jag och S såg. För i morgon så fortsätter jag där jag slutade, börjar morgonen med en shake. Söndag samma sak...och det kommer bli en "mentalt" jobbig dag. Först ska vi fira min son + 2killar i hans klass som också fyller år i dec. Hela klassen är bjudna och vi åker till ett lekland där de får marängschwiss och saft i kalasrummet, sen har de 2½ tim till bara lekar. Väl hemkomna ska vi över till grannarna för pyjamasparty med hemmagjord pizza och avsluta kvällen med popcorn och film. Medan de äter pizzan kommer jag äta en soppa. Jag vet att jag fixar det här!! Min "belöning" blir middagen med S på tisdag innan vi ska fira att C & D har gift sig, lite vin och sen champange. En gång är ingen gång och onsdagen blir det bara shakes.
Tror ni jag kunde låta bli att väga mig i morse? Nä...just det...jag ställde mig på vågen och den visade 67.7kg!!! Så enligt min våg har jag gått ner hela 2.7kg på 2 veckor! Är inte det rätt bra kämpat fast jag fuskat 2ggr?? Om jag ska räkna på vad jag vägde i somras har jag gått ner ännu mer, jag har förlorat 6.7kg!! JIPPIE!!! Vet att jag skrev sist att jag kommer att följa Carola's våg...men jag kände i onsdags att fan....vågen kan inte diffa hela 2kg varje jävla ggn!!! Så jag kommer att gå efter min digitala Viktväktar våg som jag alltid har vägt mig på.
Det ni...jag svänger lite från vecka till vecka, men så länge det bara drabbar mig gör det inget. Däremot är jag en jävel på att hålla fast vid det jag tar på mig (tror på)och genomföra det (stå fast vid det jag tror på) och det ska mycket till för att jag ska ändra mig.
Tjingling.
Men min motivation sviktar och jag äter lite mat med dem och tar 2 glas rött vin, jag njöt av varje tugga och varje klunk vin. Även cidern som K bjöd mig på, men sen så räckte det för mig och vi lade oss vid 00.40 tiden.
Trodde jag skulle hålla mig till shakes resten av lördagen,speciellt då jag började morgonen med en shake, lunchen bestod av en shake...men innan vi kom från IKEA var kvällen rätt sen och MAX blev en bra middagsplats.
Även om jag "syndade" 2ggr trodde jag att vågen skulle visa mindre än vad den gjord då jag vägde mig i onsdags. Men enligt min konsult hade jag "bara" gått ner 1.1kg och enligt henne är det vad man förlorar om man kör kombinerad kur, vilket jag inte alls har gjort!
Lovade mig själv att köra stenhårt renkur 11-18/12 inget fusk av mat eller godis, utan renkur rakt upp och ner!
Och de här 2 veckorna har gjort susen, min mage är plattare, mina dallrande lovehandels är inte lika synliga även om de finns där, känner inget sug efter mat eller godis. Jag dricker bra mellan mina shakes som jag sprider ut jämt under dagen för att hålla hungern borta. Jag är fan så stolt över mig själv och jag har INGEN som helst ångest över popcornen som jag smällde i mig här till filmen jag och S såg. För i morgon så fortsätter jag där jag slutade, börjar morgonen med en shake. Söndag samma sak...och det kommer bli en "mentalt" jobbig dag. Först ska vi fira min son + 2killar i hans klass som också fyller år i dec. Hela klassen är bjudna och vi åker till ett lekland där de får marängschwiss och saft i kalasrummet, sen har de 2½ tim till bara lekar. Väl hemkomna ska vi över till grannarna för pyjamasparty med hemmagjord pizza och avsluta kvällen med popcorn och film. Medan de äter pizzan kommer jag äta en soppa. Jag vet att jag fixar det här!! Min "belöning" blir middagen med S på tisdag innan vi ska fira att C & D har gift sig, lite vin och sen champange. En gång är ingen gång och onsdagen blir det bara shakes.
Tror ni jag kunde låta bli att väga mig i morse? Nä...just det...jag ställde mig på vågen och den visade 67.7kg!!! Så enligt min våg har jag gått ner hela 2.7kg på 2 veckor! Är inte det rätt bra kämpat fast jag fuskat 2ggr?? Om jag ska räkna på vad jag vägde i somras har jag gått ner ännu mer, jag har förlorat 6.7kg!! JIPPIE!!! Vet att jag skrev sist att jag kommer att följa Carola's våg...men jag kände i onsdags att fan....vågen kan inte diffa hela 2kg varje jävla ggn!!! Så jag kommer att gå efter min digitala Viktväktar våg som jag alltid har vägt mig på.
Det ni...jag svänger lite från vecka till vecka, men så länge det bara drabbar mig gör det inget. Däremot är jag en jävel på att hålla fast vid det jag tar på mig (tror på)och genomföra det (stå fast vid det jag tror på) och det ska mycket till för att jag ska ändra mig.
Tjingling.
SMS utbyte mellan mig och min svägerska.
Jag har hela tiden sedan incidenten 1/12 känt på mig att min svägerska inte ville ta kläder till sin knappt 1åriga dotter efter min 4åriga dotter. Fina, fräscha,moderna kläder utan revor,missfärgning eller fläckar som inte går att få bort ratar hon totalt. Men det är hennes beslut och vill hon klä sin dotter i andras nötta kläder från Myrorna så får det stå för henne. Jag pratade med S igår och sa det att har inte P hört av sig angående kläderna och Reima overallen som jag erbjöd henne så kommer jag att lämna dem vidare.
I dag bestämde jag mig att ta kontakt med P och sökte reda på hennes mobilnr på hitta.se. Här kommer vårat sms utbyte (eller det var nog mer jag som kommenterade, hon vågade väl som vanligt inte)
2007-12-14 11.06
Hej P. Hur är det för er så här strax innan jul? (märk väl att jag antar en vänlig,uppfostrad,hövlig ton)Handlat alla julklappar än? Här är det bara lite julstök kvar innan julen står inför dörren. Du...jag tänkte höra om/när ni ska hämta kläderna efter min dotter? Vi tänkte röja i förrådet efter nyår och då åker allt. Även Reima overallen och åkpåsen. Så är ni intresserade hör av dig så tar vi upp kartongerna så får du välja det du vill ha, erbjudandet står fast trots det jag har fått höra av Mattias. Jag skulle ha uppskattat rakhet samt ärlighet från er, men det är inte alla som värderar det högst. Eller klarar av att konfrontera andra. Men vi är alla olika. Jag håller Alltid det jag lovar. Mvh/ xxx
Det tog ett tag men sen kom det ett kort mess där P skrev.
2007-12-14 12.55
Tack för erbjudandet men nej tack.
Inget mer, varken hej...inget svar på mina frågor, ingen fråga hur det står till med mig eller mina barn. Inget namn på slutet. Utan kort och konsist.
Jag skrattade för mig själv då jag läste messet och började plita ihop ett svar så gott jag nu kunde med en stelfrusen hand, jag var nämligen ute och gick då jag fick hennes svar.
Jag skrev ett långt svar som blev så här.
2007-12-14 12.05
Jag har förstått det. Visst är det lustigt att du inte vågade säga det direkt till mig? Sen är det grymt synd att du, xxx och cpcp dömer mig pga I och L. Men vet du P det får stå för er. Varken orkar eller vill lägga ner tid och energi på trånsynta,fördomsfulla,snäva människor. Hoppas bara att ni en dag kommer till insikt och inser vad ni har gjort mot mig. Jag älskar S över allt annat och han betyder oerhört mycket för mig. S känner samma sak och kan ni inte låta er bror/son få välja vem han vill leva sitt liv med så be my guest. Jag klarar mig bra utan svärmor,svägerskor och svågrar. Vi har det vi behöver via mina föräldrar,syskon och vänner. Som tvärtemot er tog emot S med öppna armar och ett öppet sinne.
Inget svar...det var tyst som i graven. Hon fick väl sig en smärre chock av mitt raka, ärliga mess. Kunde inte låta bli att skicka ett sista mess till P.
Jag skrev så här.
2007-12-14 12.08
Jag vet att de här messen skakar om er. Vem är jag att komma med åsikter? Men jag står för varje ord och mening och håller vid min ståndpunkt. Inget jag backar inför eller ändrar som andra ändrar åsikter som det behagar dem. Önskar er och de dina all lycka och välgång i livet.
TOUCHÉ! Det sista där jag skrev att jag önskar lycka och välgång var inget som hon hade förväntat sig att få. Men jag ville visa dem att trots deras sviniga beteende mot mig så vänder jag andra kinden till (ja asså metaforiskt då inte kroppsligt)och avslutar messet med lite vänlighet.
Kan tänka mig att där uppe i urskogen så gick nog telefonen varm till cpcp och xxx där P ondgör sig över mig och mina i hennes ögon fräcka mess. Där det snackas skit och görs små tappra försök till att höja upp dem själva. Och jag känner....what ever! har ni inget annat för er att snacka skit och höja upp er själva pga trångsynthet,bitterhet och fördomsfullhet pga gamla insidenter i S's förflutna, gör det då!
Jag har gjort ett medvetet aktivt val och det innebär att jag har valt bort min svårmor, mina svägerskor och svågrar (utom S's yngsta bror M)ur mitt och mina barns liv. Jag är ansvarig över mina barn och jag skyddar dem från det jag anser vara skadligt för dem och i det här fallet så anser jag att S's familj är direkt farliga för mina barn. Jag är inte intresserad att spela ett spel för gallerierna bara för att det ska vara så, då skiter jag hellre i det och umgås med de som älskar mig för den jag är oavsett!
Ciao
I dag bestämde jag mig att ta kontakt med P och sökte reda på hennes mobilnr på hitta.se. Här kommer vårat sms utbyte (eller det var nog mer jag som kommenterade, hon vågade väl som vanligt inte)
2007-12-14 11.06
Hej P. Hur är det för er så här strax innan jul? (märk väl att jag antar en vänlig,uppfostrad,hövlig ton)Handlat alla julklappar än? Här är det bara lite julstök kvar innan julen står inför dörren. Du...jag tänkte höra om/när ni ska hämta kläderna efter min dotter? Vi tänkte röja i förrådet efter nyår och då åker allt. Även Reima overallen och åkpåsen. Så är ni intresserade hör av dig så tar vi upp kartongerna så får du välja det du vill ha, erbjudandet står fast trots det jag har fått höra av Mattias. Jag skulle ha uppskattat rakhet samt ärlighet från er, men det är inte alla som värderar det högst. Eller klarar av att konfrontera andra. Men vi är alla olika. Jag håller Alltid det jag lovar. Mvh/ xxx
Det tog ett tag men sen kom det ett kort mess där P skrev.
2007-12-14 12.55
Tack för erbjudandet men nej tack.
Inget mer, varken hej...inget svar på mina frågor, ingen fråga hur det står till med mig eller mina barn. Inget namn på slutet. Utan kort och konsist.
Jag skrattade för mig själv då jag läste messet och började plita ihop ett svar så gott jag nu kunde med en stelfrusen hand, jag var nämligen ute och gick då jag fick hennes svar.
Jag skrev ett långt svar som blev så här.
2007-12-14 12.05
Jag har förstått det. Visst är det lustigt att du inte vågade säga det direkt till mig? Sen är det grymt synd att du, xxx och cpcp dömer mig pga I och L. Men vet du P det får stå för er. Varken orkar eller vill lägga ner tid och energi på trånsynta,fördomsfulla,snäva människor. Hoppas bara att ni en dag kommer till insikt och inser vad ni har gjort mot mig. Jag älskar S över allt annat och han betyder oerhört mycket för mig. S känner samma sak och kan ni inte låta er bror/son få välja vem han vill leva sitt liv med så be my guest. Jag klarar mig bra utan svärmor,svägerskor och svågrar. Vi har det vi behöver via mina föräldrar,syskon och vänner. Som tvärtemot er tog emot S med öppna armar och ett öppet sinne.
Inget svar...det var tyst som i graven. Hon fick väl sig en smärre chock av mitt raka, ärliga mess. Kunde inte låta bli att skicka ett sista mess till P.
Jag skrev så här.
2007-12-14 12.08
Jag vet att de här messen skakar om er. Vem är jag att komma med åsikter? Men jag står för varje ord och mening och håller vid min ståndpunkt. Inget jag backar inför eller ändrar som andra ändrar åsikter som det behagar dem. Önskar er och de dina all lycka och välgång i livet.
TOUCHÉ! Det sista där jag skrev att jag önskar lycka och välgång var inget som hon hade förväntat sig att få. Men jag ville visa dem att trots deras sviniga beteende mot mig så vänder jag andra kinden till (ja asså metaforiskt då inte kroppsligt)och avslutar messet med lite vänlighet.
Kan tänka mig att där uppe i urskogen så gick nog telefonen varm till cpcp och xxx där P ondgör sig över mig och mina i hennes ögon fräcka mess. Där det snackas skit och görs små tappra försök till att höja upp dem själva. Och jag känner....what ever! har ni inget annat för er att snacka skit och höja upp er själva pga trångsynthet,bitterhet och fördomsfullhet pga gamla insidenter i S's förflutna, gör det då!
Jag har gjort ett medvetet aktivt val och det innebär att jag har valt bort min svårmor, mina svägerskor och svågrar (utom S's yngsta bror M)ur mitt och mina barns liv. Jag är ansvarig över mina barn och jag skyddar dem från det jag anser vara skadligt för dem och i det här fallet så anser jag att S's familj är direkt farliga för mina barn. Jag är inte intresserad att spela ett spel för gallerierna bara för att det ska vara så, då skiter jag hellre i det och umgås med de som älskar mig för den jag är oavsett!
Ciao
fredag 7 december 2007
Tredje dagen med Cambridge!
Den här dagen ska tydligen vara jobbigast mentalt, men jag måste då både skryta OCH erkänna att jag INTE tycker den har varit (är) jobbig. Utan den rullar på precis som de andra 2 dagarna har gjort. Känner ingen hunger eller något sug utan det enda jag kan störas av är att mangen kurrar. Nu snackar vi inte kurrar som en liten gullig kattunge utan mer som ett dovt muller, annars har jag inga problem med varken förstoppning,yrsel,matthet eller huvudvärk. Måste vara något fel på mig *funderar* eller så följer jag verkligen rekomendationerna slaviskt och det är ju så man ska göra för att få bästa resultat. Jag tror också att vara mentalt inställd är den största och viktigaste biten för att klara av att gå ner i vikt, jag har gett mig tusan på att klara det här. Jag ser en vision framför mig lagom till jul...då ska jag vara ett ex antal kg lättare och må så mycket bättre på kuppen = )
Iofs ska det ju erkännas så här lite i smyg att visst kan jag tänka på mat, min goda vän U´s underbart suveräna potatisgratäng, kycklingfileé i dess former med couscous, S´s palt,stuvade mackaroner och stekt fläsk är också något som jag kan längta efter. Är så stolt över att jag INTE tog en endaste liten fläskbit då jag lagade just stuvade mackaroner och fläsk till barnen och S i onsdags utan jag åt min varma soppa och drack mitt vatten = )
Jag kunde inte låta bli att "tjuvväga" mig i morse och gissa om jag blev glad över resultatet?? Den stannade på 68.3kg,ska jag gå efter min våg där jag vägde 70.4 så har jag gått ner 1.9kg på 3 dagar, och ska jag gå efter Carola´s våg så har jag ju gått ner hela 3kg!!! Även om Carola´s våg (som är utgångsvågen) visar något helt annat på tisdag så är jag överlycklig och känner mig så stolt över mig själv!
I morse var jag och Fru F ute och gick en prommis med hennes Rottis Asta. Vi var båda på en föreläsning av Mia Törnblom i går så vi avhandlade lite om den, Fru F`s jobbsituation, dålig självkänsla till barnuppfostran innan vi var hemma igen. Jag älskar verkligen henne och hennes man, de är enkla, lätta att umgås med, de är roliga och givmilda. Är så glad och tacksam över de få men nära vännerna jag har. Och ja...U du räknas verkigen dit ; )
Så nu ska jag köra stenhårt till tisdag och jag kommer verkligen klara av det här,det är jag fullt övertygad om!!
Iofs ska det ju erkännas så här lite i smyg att visst kan jag tänka på mat, min goda vän U´s underbart suveräna potatisgratäng, kycklingfileé i dess former med couscous, S´s palt,stuvade mackaroner och stekt fläsk är också något som jag kan längta efter. Är så stolt över att jag INTE tog en endaste liten fläskbit då jag lagade just stuvade mackaroner och fläsk till barnen och S i onsdags utan jag åt min varma soppa och drack mitt vatten = )
Jag kunde inte låta bli att "tjuvväga" mig i morse och gissa om jag blev glad över resultatet?? Den stannade på 68.3kg,ska jag gå efter min våg där jag vägde 70.4 så har jag gått ner 1.9kg på 3 dagar, och ska jag gå efter Carola´s våg så har jag ju gått ner hela 3kg!!! Även om Carola´s våg (som är utgångsvågen) visar något helt annat på tisdag så är jag överlycklig och känner mig så stolt över mig själv!
I morse var jag och Fru F ute och gick en prommis med hennes Rottis Asta. Vi var båda på en föreläsning av Mia Törnblom i går så vi avhandlade lite om den, Fru F`s jobbsituation, dålig självkänsla till barnuppfostran innan vi var hemma igen. Jag älskar verkligen henne och hennes man, de är enkla, lätta att umgås med, de är roliga och givmilda. Är så glad och tacksam över de få men nära vännerna jag har. Och ja...U du räknas verkigen dit ; )
Så nu ska jag köra stenhårt till tisdag och jag kommer verkligen klara av det här,det är jag fullt övertygad om!!
onsdag 5 december 2007
Cambridgekur
Stegade in på S-H-E (Skönhet-Hälsa-Energi)igår,tänkte köpa några Cambridgepåsar för att försöka gå ner i vikt lagom till jul, känner mig så jävla äcklad av min calzonedeg som dallrar likt en aladob runt min midja och hotar välla över min byxlinning. Carola som konsulenten heter var jätte gullig då jag kom med mina frågor,hon bad mig fylla i ett hälsoformulär sen fick jag väga mig för att få fram mitt BMI, hur mycket vätska jag har i kroppen och hur mycket fett jag har i %.
Det var bara till att ta av sockorna och ställa sig på vågskrället för att vänta på domen. Carola bad mig att ta ett djupt andetag och stå alldeles still, medan jag stirrar rakt in i väggen så ramlar alla siffror obönhörligt fram. Hade jag ångest? Nja...inte så värst, var jag nervös? Nä...faktistk inte...jag är så motiverad att jag ska bara fixa det här!!
Carola ber mig kliva ner och ta på mig strumporna så jag ska få höra vad vågen visade. Medan jag krånglar med strumpor och skor så säger hon min vikt, den låg på 71.3kg!!, berättade för henne att jag har en digitalvåg hemma som diffar på endast några gram och då jag vägde mig sist så stannade vågen på 70.4kg. Hon sa att det kan diffa hela 2kg då man har kläder på sig.
Har ju dessutom fått mens och då brukar jag ju lägga på mig 1kg i vätska. (alltid något att skylla på eller hur?)
Hon fortsatte med mitt BMI som ligger på 26.8, jag är alltså lätt överviktig!! GAAHHAHAH då jag testade min vikt och längd på Viktklubb på Aftonbladets hemsida så visade mitt BMI på 25.7. Men gulliga Carola tröstade mig med att min fettvolym runt hjärtat och mina organ låg på 28, först tyckte jag att det lät väl mycket. Men då hon visade en tabell så ska man ligga mellan 30-36% fettvolym för att anses som lätt överviktig!
Så jämfört med mitt BMI som visade något helt annat, så är jag inte så överviktig som jag först trodde utan det såg rätt bra ut = )
Men skämta om det kändes bra?! Svar YES = )Det om något visar ju på att jag har rätt mycket muskler jämfört med fett och det är ju helt jävla suveränt!!
Carola fortsatte och frågade - du vet väl om att jul är om 3 veckor?
Svarade att jag är fullt medveten om att julen närmar sig med stormsteg och till dess ska jag ha gått ner ett x antal trivselkilon. Hon gav mig lite informationsblad som kan vara bra att ha så här i början, vad som händer i kroppen då jag kör ren kur, sen ville hon träffa mig igen nästa tisdag. Då har jag kört ren kur i 1 vecka! Det som kändes så skönt var att hon verkligen tror på mig! Hon peppade mig och sa - Det här fixar du!!!
Jag är rå peppad och så inställd på att klara av det här, i dag har jag klarat av 1a dagen och har 6 dagar kvar!! Är också medveten om att 3e dagen är som jobbigast, men jag vägrar låta den tanken ta över och se till att jag ber om att det ska bli jobbigt. Utan jag ska nollställa mig varje morgon och så ska jag tänka positivt och visualisera hur jag ser ut efter att ha förlorat ett x antal kilon!
Ska bli så spännande att se vad vågen stannar på nästa tisdag, när man kör ren kur så förlorar man mellan 1.4-4kg på 1 vecka! Men jag är realistisk och ställer in mig på att förlora upp till 2kg, visar det sig att jag har förlorat mer än så är det bara en bonus = )Sen är jag också grymt medveten att de första 2-3kg man förlorar är bara vätska och sen sätter kroppen igång att bränna fett och det blir först på dag 4. Jag är nästan 100% säker på att jag kommer köra 2 veckor ren kur. JAG FIXAR DET!! Klarar jag av 2 veckor utan att få psykbryt så kanske jag pallar 3 veckor. Men jag har Carola´s ord ringande i mina öron, bryter man inte vid 3e dagen så bryter de flesta innan 3 veckor är fulländade. Det är både psykiskt och fysiskt jobbigt. Men utmana ALDRIG en CCC (mitt efternamn) då lär jag hoppa på vadet med en gång och köra järnet stenhårt!!
Har varit ute och gått en kortare prommis här på fm efter jag hade lämnat dottern på dagis. Tog verkligen Carola på orden att så här i början ska man ta det lugnt med motionen, iofs är jag varken extremt överviktig eller otränad, så jag tror nog att det kommer gå bra om jag går 2ggr/dag a´30-45 min. Jag verkligen njöt av vädret, kylan (jaja...så kallt var det kanske inte...men det visade iaf på -4 grader då jag skulle lämna barnen och det är mer än vad jag kan säga om nulägets temperatur som visar hela +3.4 grader!) och favvisen över alla, min älskade mp3. Vad skulle jag göra utan den?! Den är så inspirerande och får mig att må så jävla bra. Älskar verkligen musik må jag säga.
Nu när klockan visar 20.33 trodde jag att jag skulle vara sugen på något då det stod i ena infobladet att man oftast känner ett sug och en hunger på kvällen. Men icke sa Nicke! Är mest bara pissnödig = ( dricker vatten som en dromedar och pissar som en elefant! Man bör dricka MINST 3l vatten/dag och jag tror banne mig att jag har sprängt den barriären sedan länge. Jag har försökt att variera mig och lagt både äpple- och gurkskivor i vattnet för lite smak, inte det mest upphetsande som jag har smakat, men vad fan...det blev ju lite smak på det hela.
Nu ska jag avrunda med att skriva att jag är så förbannat stolt över mig själv. Jag har inte fuskat en enda gång i dag, jag tog inte en endaste liten fläskbit då jag stekte på dem till de stuvade mackaronerna, ingen smörgås, ingen frukt eller ostbit som annars slinker ner så lätt. Huvudvärk har jag sluppit, skitit har jag fått göra 2gånger i dag, ingen trötthet eller yrsel. MEN! det finns ju alltid ett MEN...jag har däremot känt av lite lätt matthet. Och nu börjar jag bli lite hungrig, det är bara till att dricka mitt vatten och härda ut!
Ska se Heroes och sen i säng...då slipper jag hinna bli hungrig och behöver inte bli frestad att hoppa över skaklorna.
Ha´ne så bra!
Det var bara till att ta av sockorna och ställa sig på vågskrället för att vänta på domen. Carola bad mig att ta ett djupt andetag och stå alldeles still, medan jag stirrar rakt in i väggen så ramlar alla siffror obönhörligt fram. Hade jag ångest? Nja...inte så värst, var jag nervös? Nä...faktistk inte...jag är så motiverad att jag ska bara fixa det här!!
Carola ber mig kliva ner och ta på mig strumporna så jag ska få höra vad vågen visade. Medan jag krånglar med strumpor och skor så säger hon min vikt, den låg på 71.3kg!!, berättade för henne att jag har en digitalvåg hemma som diffar på endast några gram och då jag vägde mig sist så stannade vågen på 70.4kg. Hon sa att det kan diffa hela 2kg då man har kläder på sig.
Har ju dessutom fått mens och då brukar jag ju lägga på mig 1kg i vätska. (alltid något att skylla på eller hur?)
Hon fortsatte med mitt BMI som ligger på 26.8, jag är alltså lätt överviktig!! GAAHHAHAH då jag testade min vikt och längd på Viktklubb på Aftonbladets hemsida så visade mitt BMI på 25.7. Men gulliga Carola tröstade mig med att min fettvolym runt hjärtat och mina organ låg på 28, först tyckte jag att det lät väl mycket. Men då hon visade en tabell så ska man ligga mellan 30-36% fettvolym för att anses som lätt överviktig!
Så jämfört med mitt BMI som visade något helt annat, så är jag inte så överviktig som jag först trodde utan det såg rätt bra ut = )
Men skämta om det kändes bra?! Svar YES = )Det om något visar ju på att jag har rätt mycket muskler jämfört med fett och det är ju helt jävla suveränt!!
Carola fortsatte och frågade - du vet väl om att jul är om 3 veckor?
Svarade att jag är fullt medveten om att julen närmar sig med stormsteg och till dess ska jag ha gått ner ett x antal trivselkilon. Hon gav mig lite informationsblad som kan vara bra att ha så här i början, vad som händer i kroppen då jag kör ren kur, sen ville hon träffa mig igen nästa tisdag. Då har jag kört ren kur i 1 vecka! Det som kändes så skönt var att hon verkligen tror på mig! Hon peppade mig och sa - Det här fixar du!!!
Jag är rå peppad och så inställd på att klara av det här, i dag har jag klarat av 1a dagen och har 6 dagar kvar!! Är också medveten om att 3e dagen är som jobbigast, men jag vägrar låta den tanken ta över och se till att jag ber om att det ska bli jobbigt. Utan jag ska nollställa mig varje morgon och så ska jag tänka positivt och visualisera hur jag ser ut efter att ha förlorat ett x antal kilon!
Ska bli så spännande att se vad vågen stannar på nästa tisdag, när man kör ren kur så förlorar man mellan 1.4-4kg på 1 vecka! Men jag är realistisk och ställer in mig på att förlora upp till 2kg, visar det sig att jag har förlorat mer än så är det bara en bonus = )Sen är jag också grymt medveten att de första 2-3kg man förlorar är bara vätska och sen sätter kroppen igång att bränna fett och det blir först på dag 4. Jag är nästan 100% säker på att jag kommer köra 2 veckor ren kur. JAG FIXAR DET!! Klarar jag av 2 veckor utan att få psykbryt så kanske jag pallar 3 veckor. Men jag har Carola´s ord ringande i mina öron, bryter man inte vid 3e dagen så bryter de flesta innan 3 veckor är fulländade. Det är både psykiskt och fysiskt jobbigt. Men utmana ALDRIG en CCC (mitt efternamn) då lär jag hoppa på vadet med en gång och köra järnet stenhårt!!
Har varit ute och gått en kortare prommis här på fm efter jag hade lämnat dottern på dagis. Tog verkligen Carola på orden att så här i början ska man ta det lugnt med motionen, iofs är jag varken extremt överviktig eller otränad, så jag tror nog att det kommer gå bra om jag går 2ggr/dag a´30-45 min. Jag verkligen njöt av vädret, kylan (jaja...så kallt var det kanske inte...men det visade iaf på -4 grader då jag skulle lämna barnen och det är mer än vad jag kan säga om nulägets temperatur som visar hela +3.4 grader!) och favvisen över alla, min älskade mp3. Vad skulle jag göra utan den?! Den är så inspirerande och får mig att må så jävla bra. Älskar verkligen musik må jag säga.
Nu när klockan visar 20.33 trodde jag att jag skulle vara sugen på något då det stod i ena infobladet att man oftast känner ett sug och en hunger på kvällen. Men icke sa Nicke! Är mest bara pissnödig = ( dricker vatten som en dromedar och pissar som en elefant! Man bör dricka MINST 3l vatten/dag och jag tror banne mig att jag har sprängt den barriären sedan länge. Jag har försökt att variera mig och lagt både äpple- och gurkskivor i vattnet för lite smak, inte det mest upphetsande som jag har smakat, men vad fan...det blev ju lite smak på det hela.
Nu ska jag avrunda med att skriva att jag är så förbannat stolt över mig själv. Jag har inte fuskat en enda gång i dag, jag tog inte en endaste liten fläskbit då jag stekte på dem till de stuvade mackaronerna, ingen smörgås, ingen frukt eller ostbit som annars slinker ner så lätt. Huvudvärk har jag sluppit, skitit har jag fått göra 2gånger i dag, ingen trötthet eller yrsel. MEN! det finns ju alltid ett MEN...jag har däremot känt av lite lätt matthet. Och nu börjar jag bli lite hungrig, det är bara till att dricka mitt vatten och härda ut!
Ska se Heroes och sen i säng...då slipper jag hinna bli hungrig och behöver inte bli frestad att hoppa över skaklorna.
Ha´ne så bra!
tisdag 4 december 2007
Firandet som kom av sig.
I helgen så åkte vi hem till S´s hembygd för att fira min svägerska som fyller 40år i mitten av december. Min svåger hade ordnat en överraskningsfest för henne med fika, hästridning, massage, bastu och middag som avslut.
Vi drog iväg redan kl. 08.45 då det är hela 23 mil att åka, halvvägs stannade vi för lunch till barnen. Det var nästan så de inte hann med att äta upp korven så drog vi vidare. Vi var lite lätt stressade över allt vi skulle hinna med innan kl.13 då fikat började. Vi kom till S´s föräldrahem strax innan kl. 12, lastade ur bilen, blåste upp luftmadrasserna och stressade vidare efter ha utbytt ngr ord med S´s syster P.
In i bilen igen, bli avdumpade på samhällets café där en av mina bästa vänner satt och väntade på oss medan S åkte och hämtade upp sina 4a barn och skjutsade dem till samlingsgården där festen skulle vara.
Jag hann utbyta ngr ord med min vän frk. T och hennes vän H medan jag slevade i mig min räksmörgås i farten, barnen fick dela på en munk. 12.50 ringde S och sa att han var på väg, hans x fru strulade till det som vanligt! Hon har noll och ingen framförhållning alls och har aldrig haft det, så vi blev ju 10 min sen!!
När vi kommer till samlingsgården så satt ju alla redan och fikade, jag gick fram och grattade min svägerska och sen hälsade jag på S´s barn. De 3 äldsta var korta och kyliga pga allt skitsnack deras mamma har tutat i dem om mig och deras pappa. Yngsta lilla solstrålen är än så länge för liten för att förstå så hon hojtade glatt på mig då vi steg innanför dörren. När vi satte oss så hamnade jag och barnen mitt emomt ngr som vi inte kände medan S gick och satte sig mitt emot sin bror och svägerskan!! Där satt vi helt ensamma medan folk satt och pratade med alla andra utom oss! Jag hatar sånt!! Men vi hade lite "tur" iaf...svägerskans yngsta dotter satt mitt emot oss och började prata med mina barn, så det kändes skönt = )
Efter fikat så fick svägerskan klä sig i en militärgrön overall, en militärgrön fodrad keps och stora fodrade skor. Svågern satte en ögonbindel så hon inte skulle se var vi skulle ngn stans. Vi andra satte oss i bilarna och följde efter svågerns bil. Ut till ett stall mitt i skogen och där skulle då min svägerska få rida på en stor ardenner och hon som inte gillar hästar. Medan hon skrittade runt så stod vi andra kvar i blåsten och kylan och väntade på att hon skulle komma tillbaka, helst sittandes kvar i sadeln.
När vi står där i mörkret så inser jag att min son saknas!!! Panik!! Jag fattade min dotters hand och i farten så fattade jag även S´s dotters hand och så iväg in i den mörka skogen efter en liten upptrampad stig i jakt på min son. S och hans son P gick vidare då vi insåg att det var för långt för lill tjejerna att plumsa i snön, så jag vände tillbaka och ställde mig på stallbacken för att vänta på sonen.
Efter vad som kändes som en evighet kommer S med sin son och med min son. Jag mötte upp dem och frågade min son om han hade fått tillåtelse att följa efter hästen? - Ja..bedyrade han...det fick jag!
Men har mamma eller S verkligen lovat dig att följa efter hästen?
- Men mamma, de undrade om det var Ok att jag följde med och jag sa att jag fick!
Jag vände mig om och sade - Du måste prata med mamma eller S då du vill göra ngt sådant. Du får inte bara gå iväg och tro att det är Ok.
Han förstod och så var det ur världen. Vi stod och trampade med de andra en stund till innan vi såg hästen komma skrittandes efter vägen, mim svägerska satt kvar i sadeln!
När hon bytt om så satte vi oss i bilen och väntade på att åka vidare, när jag sitter där så kommer min svåger och undrade om jag ville följa med och basta? Klart jag ville, hade ju redan packat en ryggsäck med badlakan och duschgrejor. Tog med med en vinare i ryggan och satte mig med de andra i en VOLVO och så åkte vi in till samhället och hotellet där vi skulle basta. När vi kommer dit så hittade de i receptionen ingen bokning och den var så klart inte varm! En av svägerskans väninnor gick ut och kollade upp om det inte var bokat av svågern, han hade ringt veckan innan och bokat. Hon i receptionen skyllde på att de hade så mycket med julbordet att göra så de måste nog ha missat det!! Sanslöst! Men det ordnade sig iaf och vi fick basta, men då vi inte abbonerade så fanns risken att andra ville basta. Men vi hade tur och fick vara ensamma!! Medan vi väntade på att bastun skulle bli varm så satte vi oss och åt medhavda chips, saltapinnar, morots-gurkstavar och dipp. Jag hade ju så klart ingen vinöppnare med mig, inget som jag bär med mig så där varje dag. Men en av svägerskans väninnor bjöd mig på en starköl. S kom till hotellet med min digitalkamera, mina jeans då han inte hittade kjolen som jag skulle ha, sen hade han pratat med hon i repan och bett dem öppna min vinare.
När jag kommer upp till bastun med vinaren i högsta hugg säger jag glatt till de andra 4a att vi får känna oss som fjortisar och halsa ur vinaren. De andra skrattar och jag bjuder av mitt vin. Varken vill eller orkar halsa i mig en vinare helt själv.
Vi hade ur mysigt och hann avhandla barnuppfostaran, husköp kontra bo i lägenhet innan det var dags att göra oss i ordning för hämtningen till samlingsgården och middagen som männen hade lagat i ordning medan de tog hand om barnen.
Middagen blev tacos gjord på älgfärs *mums* jag drack lite mer vin efter ha bjudit bort halva min vinare när vi bastade, men de hade pyttesmå plastglas som inte rymde mer än 1dl, halva det glaset fyllde jag upp med rödvin. Så det var lugnt på den fronten. Sen var det lekar och springtävling och hoppa säck. Strax efter kl.21 så skjutsade S hem mig, mina barn och hans yngsta dotter till hans mamma för sänggående. Vi hjälptes åt att bädda luftmadrasserna och sen drog S för att hämta sina andra barn och skjutsa dem till deras mamma. Barnen var uppspeedade som få, men jag fick dem att lugna ner sig och efter ett litet tag så somnade de utmattade av allt springande. Jag svidade om till pyjamas och satte mig i köket med min svärmor och svägerska för att prata lite medan jag väntade på S.
Samtalet rörde sig om allt från att ens barn måste få ta egna beslut till mina barn och dina barn, P och S var med i diskussionen som började att bli mer hård i tonen allt eftersom vi kom in på annat. Jag är som jag är...jag tar mycket men inte vad som helst! Min svärmor började bli mer och mer elak och hånfull. Hon försökte racka ner på mig så fort jag sade ngt, jag hade såååå dålig självkänsla och det hade hon minsann sett första ggn jag klev innanför hennes dörr (så dålig är den då rakt inte!) Under tiden hon gormade så försökte jag hålla en lugn samtalston och försökte nå fram till henne, men hon var så i affekt att varje ggn jag sade ngt så blev hon än mer arg!! Hon kände minsann mig (??) för jag hade ju setat där och berättat om min barndom (??!!) Det jag hade sagt var att jag har 4 syskon och min pappa har alltid sagt det - Det är ingen idé att man talar om för dig vad du ska göra, du gör ändå som du själv vill!! Och det fick hon till att jag hade berättat om hela min barndom!!
Jag erkände att visst...min självkänsla kanske inte är den bästa jämt, att jag inte tyckte det kändes så bra att åka och basta med mina svägerskor då jag knappt känner dem. Men att jag hade ändrat mig med meningen att det kan ju bli jättetrevligt och det hade jag ju! Här vänder jag mig mot P som vid det tillfället satt vid bordet och sade till henne - P jag hade jättetrevligt och är glad att jag fick följa med er och basta!
Fortsatte mitt samtal med min svärmor (för nu var de bara vi som pratade, S & P satt tysta och lyssnade) Jag tittar på henne och säger - Vet du...efter mitt första besök här så sade jag till din son att du inte gillar mig. Du hatar mig inte, men du är inte förtjust i mig och du tror att jag ska vara som I och L (S´s fd fruar) men vet du? jag är varken I eller L utan jag är den jag är och jag vill inte att du ska döma mig innan du lärt känna mig. Du tror även att jag kör med S.
Där sitter bitterfittan och erkänner att hon tror att jag ska betee mig som S´s fd fruar, jag måste (än en ggn) förstå att de fd fruarna ligger henne i fatet och hon är rädd om sin son (undras hur många ggr hon säger just de meningarna?!) hon erkänner utan omsvep att hon tror att jag kör med S, jag måste ju förstå att hon som mamma är så rädd om sin son och bara vill han väl. Jag säger åt henne att jag förstår hennes känsla, men man får inte döma andra så där på förhand och på sina gamla erfarenheter det är livfarligt. Jag lutar mig fram och säger - Jag ska berätta en sak för dig, din son har tagit det här beslutet själv, din andra son har setat och anklagar MIG för att ha tagit S ifrån er! Men sist jag kollade var han 39år och fullt kapabel att ta egna beslut! Jag har inte tvingat honom att flytta här ifrån utan det valde han själv. Sen ska jag säga att jag har levt i ett misshandelsförhållande i 15 mån där M höll på slå ihjäl mig, jag har väntat i över 2år på rättegång, han blev dömd till samhällstjänst och fick betala mig skadestånd. Tror du att mina föräldrar har haft den minsta tanken på att S ska misshandla mig? tror du att mina vänner och syskon har haft förutfattade meningar om att han ska slå mig?? Nä..utan de har tagit emot S med öppna armar och gett honom en ärlig chans vilket du inte gör med mig!
Här trodde jag i min enfald att hon skulle backa och kanske förstå! Men vet ni vad hon gör? Jo..hon lutar sig fram och frågar - Vad gör du här egentligen???
Höll fan på att smälla av! Vilken jävla fråga. Jag fattade mig sekundsnabbt och svarar henne - Jag älskar din son över allt annat och jag har varit på min svägerskas 40års fest.
Shit vad arg hon blev över att jag fattade mig så snabbt och inte backade, hon blev så arg att hon klev upp från stolen och lutade sig över bordet medan hon pekade mot sig själv och gormar - Jag har varit i det svartaste djupaste hålet och tagit mig där ifrån, vet du ngt om min barndom?? Ska jag berätta??
När jag svara henne lugnt med att visst..vill hon berätta om sin barndom så kan vi sitta med en kopp te och prata till 03 om hon vill, jag fortsätter med att jag förstår henne då jag själv har mått dåligt.
Ojojoj...det skulle jag inte ha sagt för där small det till ordentligt och hon nästan skriker åt mig - Du ska alltid tävla och försöka vinna (?? QUE?) Så fort jag berättar ngt ja..då ska du vara värre. Fattade typ nada! Vad har hon berättat för mig tidigare?? INGET!! När jag sen erbjuder mig att lyssna så duger inte det heller. Jag svarar henne att jag INTE försöker vinna då det inte är en tävling. Jag säger att hennes upplevelse är hennes och det kan ingen ta ifrån henne, medan min upplevelse är min och ingen kan ta den ifrån mig! Hon är så arg att hon stormar ut från köket i ren ilska. P har för länge sedan lämnat diskussionen och gått ner i källaren. Hela samtalet har S setat helt tyst och inte försvarat mig ett endaste dugg!
När hans mamma stormat iväg så börjar jag borsta tänderna och då kommer ursäkten från S. Han ber om ursäkt för att han inte sade ngt då hans mamma undrade vad jag gjorde där. Jag kände mig helt känslomässigt tömd och sa att jag inte orkade mera, sen började jag att gråta och jag grät som jag inte hade gjort annat! Jag grät och snorade allt medan S försökte att trösta mig så gott han kunde. Jag viskade i hans öra att jag ville hem! Han förstod mig och lovade att efter frukost så skulle vi åka hem. Medan jag sitter där och snörvlar så ser jag min svärmor i ögonvrån, hon står i dörröppningen och ser att jag gråter. Men inte fan kommer hon in och ber om ursäkt utan hon går ut i köket och sätter sig.
Jag är jätte trött så jag lade mig medan S gick ut i köket för att prata med sin mamma. Jag låg i rummet innanför köket så jag hade lätt kunna lega och tjuvlyssnat på deras samtal men jag orkade inte utan stoppade in mina öronproppar och tillslut somnade jag.
Jag vaknade med ett ryck ca 45 min senare och tog ur öronpropparna då det kliade. När jag ligger där så hör jag att S och hans mamma fortfarande pratade, S´s mamma stängde av radion och nu hörde jag vad de sade och det jag hörde gjorde mig riktigt förbannad!! Jag blev så arg att jag fick lugna ner mig innan jag gick ut i köket för att höra vad fan hon höll på med? Hon hade stått och skyllt allt på mig!
- Du hörde ju vad M sa att hon trodde att jag inte tyckte om henne innan hon kom hit, för det var ju det M sade (??) sen fortsatte hon med orden - du måste ju ha sagt något till henne om mig? Hörde hur S suckade och svarade - Nej jag har ingte sagt något om dig.
Jag samlade mod och gick ut i köket för att konfrontera häxan, S såg att jag stod där med armarna i kors och att jag var arg. Min svärmor stod med ryggen mot mig och drack vatten. Jag djupandades en gång innan jag sa - vad fan håller du på med? vad är det du sitter och säger till din son? Att jag måste ha haft några som helst tankar om dig innan jag kom hit?! Vet du...jag hade inga som helst tankar om dig innan jag träffade dig. Det jag sade var att EFTER första gången som jag var här så kände jag att du INTE gillar mig!! Hör vad jag säger nästa gång och inte vad du tror att jag säger! Sluta tycka så jävla synd om dig själv och göra dig till ett jävla offer hela tiden!! Min svärmor suckade och gick förbi mig utan att bemöda sig med ett svar, jag vänder mig om och går in i rummet där vi ska sova. Sätter mig på gästsängen och försöker lugna ner hjärtat som bankar på i 150 slag! S kommer efter ett tag och lägger sig, jag väntar på att han ska säga ngt om deras samtal men det han säger är hur mycket han älskar mig och sen får jag en godnatt puss och så somnar han rätt så snabbt allt medan jag ligger där och är arg på bitterfittan. Den natten sover jag oroligt och vankar flera ggr och ligger vaken medan jag tänker på vad som hänt, vad jag sagt och vad mer jag kunde ha sagt. Ja..jag kanske gjorde "fel" som inte backade och som konfronterade henne, men som jag ser det så var det hon som betedde sig riktigt illa mot mig.
Morgonen efter var stämningen lite tryckt, jag plockar fram kläderna till mina barn och uppmanar dem att klä sig inför frukosten. Jag börjar packa och bädda ihop gästsängen som vi legat i, jag tömmer luftmadrassen på luft och gör mig själv i ordning. P kommer upp för trappen med sin dotter M och hon dukar bordet med S. Min svärmor är ute och skottar efter nattens snöande. Jag och P pratar på som inget har hänt och vi skrattar tom åt M´s charmiga leénde. Frukosten äts och S går ut för att skotta framför bilen och sopa av den, bära ut packningen och sen klär vi barnen och åker till hans yngsta dotters mamma 5 mil bort. Jag kramar om P och tackar för gårkvällen och säger åt henne att de är så välkomna till oss.
Vi kör iväg och S tänker ta en "genväg" men vi fastnar i snön! Jag går ut för att putta på, bilen slirar och lossnar för att typ 30 cm lägre fram fastna igen! Vi får hjälp av en plogbil som drar loss oss och så fortsätter vi resan till L med dottern, när vi lämnat henne så åker vi raka spåret hem. Under hela 23 mil så säger S knappt något om kvällen som var. Utan vi pratar då vi kommit hem, barnen är på sina rum då vi stänger in oss på toan för att prata. Han erkänner att hans mamma betett sig illa mot mig men hon har så dålig självkänsla och hon har alltid gjort som hon gjorde mot mig. Hon gör sig till ett offer och det är ALLTID hon som gör fel, sen kan hon aldrig erkänna de (riktiga) felen som hon verkligen gör. Utan det är fel på allt och alla andra. Bla bla bla...jidder jidder.....orkar inte blogga något mer om min bitterfitta till svärmor. Hon tar så förbannat med energi som jag kan lägga på annat.
C U
Vi drog iväg redan kl. 08.45 då det är hela 23 mil att åka, halvvägs stannade vi för lunch till barnen. Det var nästan så de inte hann med att äta upp korven så drog vi vidare. Vi var lite lätt stressade över allt vi skulle hinna med innan kl.13 då fikat började. Vi kom till S´s föräldrahem strax innan kl. 12, lastade ur bilen, blåste upp luftmadrasserna och stressade vidare efter ha utbytt ngr ord med S´s syster P.
In i bilen igen, bli avdumpade på samhällets café där en av mina bästa vänner satt och väntade på oss medan S åkte och hämtade upp sina 4a barn och skjutsade dem till samlingsgården där festen skulle vara.
Jag hann utbyta ngr ord med min vän frk. T och hennes vän H medan jag slevade i mig min räksmörgås i farten, barnen fick dela på en munk. 12.50 ringde S och sa att han var på väg, hans x fru strulade till det som vanligt! Hon har noll och ingen framförhållning alls och har aldrig haft det, så vi blev ju 10 min sen!!
När vi kommer till samlingsgården så satt ju alla redan och fikade, jag gick fram och grattade min svägerska och sen hälsade jag på S´s barn. De 3 äldsta var korta och kyliga pga allt skitsnack deras mamma har tutat i dem om mig och deras pappa. Yngsta lilla solstrålen är än så länge för liten för att förstå så hon hojtade glatt på mig då vi steg innanför dörren. När vi satte oss så hamnade jag och barnen mitt emomt ngr som vi inte kände medan S gick och satte sig mitt emot sin bror och svägerskan!! Där satt vi helt ensamma medan folk satt och pratade med alla andra utom oss! Jag hatar sånt!! Men vi hade lite "tur" iaf...svägerskans yngsta dotter satt mitt emot oss och började prata med mina barn, så det kändes skönt = )
Efter fikat så fick svägerskan klä sig i en militärgrön overall, en militärgrön fodrad keps och stora fodrade skor. Svågern satte en ögonbindel så hon inte skulle se var vi skulle ngn stans. Vi andra satte oss i bilarna och följde efter svågerns bil. Ut till ett stall mitt i skogen och där skulle då min svägerska få rida på en stor ardenner och hon som inte gillar hästar. Medan hon skrittade runt så stod vi andra kvar i blåsten och kylan och väntade på att hon skulle komma tillbaka, helst sittandes kvar i sadeln.
När vi står där i mörkret så inser jag att min son saknas!!! Panik!! Jag fattade min dotters hand och i farten så fattade jag även S´s dotters hand och så iväg in i den mörka skogen efter en liten upptrampad stig i jakt på min son. S och hans son P gick vidare då vi insåg att det var för långt för lill tjejerna att plumsa i snön, så jag vände tillbaka och ställde mig på stallbacken för att vänta på sonen.
Efter vad som kändes som en evighet kommer S med sin son och med min son. Jag mötte upp dem och frågade min son om han hade fått tillåtelse att följa efter hästen? - Ja..bedyrade han...det fick jag!
Men har mamma eller S verkligen lovat dig att följa efter hästen?
- Men mamma, de undrade om det var Ok att jag följde med och jag sa att jag fick!
Jag vände mig om och sade - Du måste prata med mamma eller S då du vill göra ngt sådant. Du får inte bara gå iväg och tro att det är Ok.
Han förstod och så var det ur världen. Vi stod och trampade med de andra en stund till innan vi såg hästen komma skrittandes efter vägen, mim svägerska satt kvar i sadeln!
När hon bytt om så satte vi oss i bilen och väntade på att åka vidare, när jag sitter där så kommer min svåger och undrade om jag ville följa med och basta? Klart jag ville, hade ju redan packat en ryggsäck med badlakan och duschgrejor. Tog med med en vinare i ryggan och satte mig med de andra i en VOLVO och så åkte vi in till samhället och hotellet där vi skulle basta. När vi kommer dit så hittade de i receptionen ingen bokning och den var så klart inte varm! En av svägerskans väninnor gick ut och kollade upp om det inte var bokat av svågern, han hade ringt veckan innan och bokat. Hon i receptionen skyllde på att de hade så mycket med julbordet att göra så de måste nog ha missat det!! Sanslöst! Men det ordnade sig iaf och vi fick basta, men då vi inte abbonerade så fanns risken att andra ville basta. Men vi hade tur och fick vara ensamma!! Medan vi väntade på att bastun skulle bli varm så satte vi oss och åt medhavda chips, saltapinnar, morots-gurkstavar och dipp. Jag hade ju så klart ingen vinöppnare med mig, inget som jag bär med mig så där varje dag. Men en av svägerskans väninnor bjöd mig på en starköl. S kom till hotellet med min digitalkamera, mina jeans då han inte hittade kjolen som jag skulle ha, sen hade han pratat med hon i repan och bett dem öppna min vinare.
När jag kommer upp till bastun med vinaren i högsta hugg säger jag glatt till de andra 4a att vi får känna oss som fjortisar och halsa ur vinaren. De andra skrattar och jag bjuder av mitt vin. Varken vill eller orkar halsa i mig en vinare helt själv.
Vi hade ur mysigt och hann avhandla barnuppfostaran, husköp kontra bo i lägenhet innan det var dags att göra oss i ordning för hämtningen till samlingsgården och middagen som männen hade lagat i ordning medan de tog hand om barnen.
Middagen blev tacos gjord på älgfärs *mums* jag drack lite mer vin efter ha bjudit bort halva min vinare när vi bastade, men de hade pyttesmå plastglas som inte rymde mer än 1dl, halva det glaset fyllde jag upp med rödvin. Så det var lugnt på den fronten. Sen var det lekar och springtävling och hoppa säck. Strax efter kl.21 så skjutsade S hem mig, mina barn och hans yngsta dotter till hans mamma för sänggående. Vi hjälptes åt att bädda luftmadrasserna och sen drog S för att hämta sina andra barn och skjutsa dem till deras mamma. Barnen var uppspeedade som få, men jag fick dem att lugna ner sig och efter ett litet tag så somnade de utmattade av allt springande. Jag svidade om till pyjamas och satte mig i köket med min svärmor och svägerska för att prata lite medan jag väntade på S.
Samtalet rörde sig om allt från att ens barn måste få ta egna beslut till mina barn och dina barn, P och S var med i diskussionen som började att bli mer hård i tonen allt eftersom vi kom in på annat. Jag är som jag är...jag tar mycket men inte vad som helst! Min svärmor började bli mer och mer elak och hånfull. Hon försökte racka ner på mig så fort jag sade ngt, jag hade såååå dålig självkänsla och det hade hon minsann sett första ggn jag klev innanför hennes dörr (så dålig är den då rakt inte!) Under tiden hon gormade så försökte jag hålla en lugn samtalston och försökte nå fram till henne, men hon var så i affekt att varje ggn jag sade ngt så blev hon än mer arg!! Hon kände minsann mig (??) för jag hade ju setat där och berättat om min barndom (??!!) Det jag hade sagt var att jag har 4 syskon och min pappa har alltid sagt det - Det är ingen idé att man talar om för dig vad du ska göra, du gör ändå som du själv vill!! Och det fick hon till att jag hade berättat om hela min barndom!!
Jag erkände att visst...min självkänsla kanske inte är den bästa jämt, att jag inte tyckte det kändes så bra att åka och basta med mina svägerskor då jag knappt känner dem. Men att jag hade ändrat mig med meningen att det kan ju bli jättetrevligt och det hade jag ju! Här vänder jag mig mot P som vid det tillfället satt vid bordet och sade till henne - P jag hade jättetrevligt och är glad att jag fick följa med er och basta!
Fortsatte mitt samtal med min svärmor (för nu var de bara vi som pratade, S & P satt tysta och lyssnade) Jag tittar på henne och säger - Vet du...efter mitt första besök här så sade jag till din son att du inte gillar mig. Du hatar mig inte, men du är inte förtjust i mig och du tror att jag ska vara som I och L (S´s fd fruar) men vet du? jag är varken I eller L utan jag är den jag är och jag vill inte att du ska döma mig innan du lärt känna mig. Du tror även att jag kör med S.
Där sitter bitterfittan och erkänner att hon tror att jag ska betee mig som S´s fd fruar, jag måste (än en ggn) förstå att de fd fruarna ligger henne i fatet och hon är rädd om sin son (undras hur många ggr hon säger just de meningarna?!) hon erkänner utan omsvep att hon tror att jag kör med S, jag måste ju förstå att hon som mamma är så rädd om sin son och bara vill han väl. Jag säger åt henne att jag förstår hennes känsla, men man får inte döma andra så där på förhand och på sina gamla erfarenheter det är livfarligt. Jag lutar mig fram och säger - Jag ska berätta en sak för dig, din son har tagit det här beslutet själv, din andra son har setat och anklagar MIG för att ha tagit S ifrån er! Men sist jag kollade var han 39år och fullt kapabel att ta egna beslut! Jag har inte tvingat honom att flytta här ifrån utan det valde han själv. Sen ska jag säga att jag har levt i ett misshandelsförhållande i 15 mån där M höll på slå ihjäl mig, jag har väntat i över 2år på rättegång, han blev dömd till samhällstjänst och fick betala mig skadestånd. Tror du att mina föräldrar har haft den minsta tanken på att S ska misshandla mig? tror du att mina vänner och syskon har haft förutfattade meningar om att han ska slå mig?? Nä..utan de har tagit emot S med öppna armar och gett honom en ärlig chans vilket du inte gör med mig!
Här trodde jag i min enfald att hon skulle backa och kanske förstå! Men vet ni vad hon gör? Jo..hon lutar sig fram och frågar - Vad gör du här egentligen???
Höll fan på att smälla av! Vilken jävla fråga. Jag fattade mig sekundsnabbt och svarar henne - Jag älskar din son över allt annat och jag har varit på min svägerskas 40års fest.
Shit vad arg hon blev över att jag fattade mig så snabbt och inte backade, hon blev så arg att hon klev upp från stolen och lutade sig över bordet medan hon pekade mot sig själv och gormar - Jag har varit i det svartaste djupaste hålet och tagit mig där ifrån, vet du ngt om min barndom?? Ska jag berätta??
När jag svara henne lugnt med att visst..vill hon berätta om sin barndom så kan vi sitta med en kopp te och prata till 03 om hon vill, jag fortsätter med att jag förstår henne då jag själv har mått dåligt.
Ojojoj...det skulle jag inte ha sagt för där small det till ordentligt och hon nästan skriker åt mig - Du ska alltid tävla och försöka vinna (?? QUE?) Så fort jag berättar ngt ja..då ska du vara värre. Fattade typ nada! Vad har hon berättat för mig tidigare?? INGET!! När jag sen erbjuder mig att lyssna så duger inte det heller. Jag svarar henne att jag INTE försöker vinna då det inte är en tävling. Jag säger att hennes upplevelse är hennes och det kan ingen ta ifrån henne, medan min upplevelse är min och ingen kan ta den ifrån mig! Hon är så arg att hon stormar ut från köket i ren ilska. P har för länge sedan lämnat diskussionen och gått ner i källaren. Hela samtalet har S setat helt tyst och inte försvarat mig ett endaste dugg!
När hans mamma stormat iväg så börjar jag borsta tänderna och då kommer ursäkten från S. Han ber om ursäkt för att han inte sade ngt då hans mamma undrade vad jag gjorde där. Jag kände mig helt känslomässigt tömd och sa att jag inte orkade mera, sen började jag att gråta och jag grät som jag inte hade gjort annat! Jag grät och snorade allt medan S försökte att trösta mig så gott han kunde. Jag viskade i hans öra att jag ville hem! Han förstod mig och lovade att efter frukost så skulle vi åka hem. Medan jag sitter där och snörvlar så ser jag min svärmor i ögonvrån, hon står i dörröppningen och ser att jag gråter. Men inte fan kommer hon in och ber om ursäkt utan hon går ut i köket och sätter sig.
Jag är jätte trött så jag lade mig medan S gick ut i köket för att prata med sin mamma. Jag låg i rummet innanför köket så jag hade lätt kunna lega och tjuvlyssnat på deras samtal men jag orkade inte utan stoppade in mina öronproppar och tillslut somnade jag.
Jag vaknade med ett ryck ca 45 min senare och tog ur öronpropparna då det kliade. När jag ligger där så hör jag att S och hans mamma fortfarande pratade, S´s mamma stängde av radion och nu hörde jag vad de sade och det jag hörde gjorde mig riktigt förbannad!! Jag blev så arg att jag fick lugna ner mig innan jag gick ut i köket för att höra vad fan hon höll på med? Hon hade stått och skyllt allt på mig!
- Du hörde ju vad M sa att hon trodde att jag inte tyckte om henne innan hon kom hit, för det var ju det M sade (??) sen fortsatte hon med orden - du måste ju ha sagt något till henne om mig? Hörde hur S suckade och svarade - Nej jag har ingte sagt något om dig.
Jag samlade mod och gick ut i köket för att konfrontera häxan, S såg att jag stod där med armarna i kors och att jag var arg. Min svärmor stod med ryggen mot mig och drack vatten. Jag djupandades en gång innan jag sa - vad fan håller du på med? vad är det du sitter och säger till din son? Att jag måste ha haft några som helst tankar om dig innan jag kom hit?! Vet du...jag hade inga som helst tankar om dig innan jag träffade dig. Det jag sade var att EFTER första gången som jag var här så kände jag att du INTE gillar mig!! Hör vad jag säger nästa gång och inte vad du tror att jag säger! Sluta tycka så jävla synd om dig själv och göra dig till ett jävla offer hela tiden!! Min svärmor suckade och gick förbi mig utan att bemöda sig med ett svar, jag vänder mig om och går in i rummet där vi ska sova. Sätter mig på gästsängen och försöker lugna ner hjärtat som bankar på i 150 slag! S kommer efter ett tag och lägger sig, jag väntar på att han ska säga ngt om deras samtal men det han säger är hur mycket han älskar mig och sen får jag en godnatt puss och så somnar han rätt så snabbt allt medan jag ligger där och är arg på bitterfittan. Den natten sover jag oroligt och vankar flera ggr och ligger vaken medan jag tänker på vad som hänt, vad jag sagt och vad mer jag kunde ha sagt. Ja..jag kanske gjorde "fel" som inte backade och som konfronterade henne, men som jag ser det så var det hon som betedde sig riktigt illa mot mig.
Morgonen efter var stämningen lite tryckt, jag plockar fram kläderna till mina barn och uppmanar dem att klä sig inför frukosten. Jag börjar packa och bädda ihop gästsängen som vi legat i, jag tömmer luftmadrassen på luft och gör mig själv i ordning. P kommer upp för trappen med sin dotter M och hon dukar bordet med S. Min svärmor är ute och skottar efter nattens snöande. Jag och P pratar på som inget har hänt och vi skrattar tom åt M´s charmiga leénde. Frukosten äts och S går ut för att skotta framför bilen och sopa av den, bära ut packningen och sen klär vi barnen och åker till hans yngsta dotters mamma 5 mil bort. Jag kramar om P och tackar för gårkvällen och säger åt henne att de är så välkomna till oss.
Vi kör iväg och S tänker ta en "genväg" men vi fastnar i snön! Jag går ut för att putta på, bilen slirar och lossnar för att typ 30 cm lägre fram fastna igen! Vi får hjälp av en plogbil som drar loss oss och så fortsätter vi resan till L med dottern, när vi lämnat henne så åker vi raka spåret hem. Under hela 23 mil så säger S knappt något om kvällen som var. Utan vi pratar då vi kommit hem, barnen är på sina rum då vi stänger in oss på toan för att prata. Han erkänner att hans mamma betett sig illa mot mig men hon har så dålig självkänsla och hon har alltid gjort som hon gjorde mot mig. Hon gör sig till ett offer och det är ALLTID hon som gör fel, sen kan hon aldrig erkänna de (riktiga) felen som hon verkligen gör. Utan det är fel på allt och alla andra. Bla bla bla...jidder jidder.....orkar inte blogga något mer om min bitterfitta till svärmor. Hon tar så förbannat med energi som jag kan lägga på annat.
C U
fredag 30 november 2007
Sista julpyntet uppe
Hämtade barnen tidigare från skolan och dagis, tänkte att vi skulle skulle ställa upp julkrubban, ta fram alla jultomtar och små julgrejjor de limmat ihop på dagis. Men hade jag vetat om vilket jävla tjafs det skulle bli när krubban skulle ställas fram så tror jag att jag hade gjort det själv. Sonen brer ut sig som värsta besserwissern och dottern gnäller så fort det inte går hennes väg. Trött som man oftast är på eftermiddagen så är ju inte tålamodet på topp och det är därför lätt att man fräser ifrån lite om de inte lyssnar på vad man säger. Och det var ju exakt det jag gjorde. Sekunden efter jag hade fräst ifrån så ångrade jag mig så klart, bad dem om ursäkt och förklarade varför jag lät så arg. De tystnade och lyssnade en stund för att i nästa sekund börja tjafsa igen.
Som om inte det var nog så skulle min dotter ta ner sin stol från köksbordet,den stod där efter jag hade ställt upp alla stolar när jag dammsög. PANG!! Och jordens skrik där låg hon under stolen och satt fast. Så det var bara att slita upp henne fast axeln gör ont, men vad gör man när ens barn gör sig illa? Julpyntet är iaf på plats.
Som om inte det var nog så skulle min dotter ta ner sin stol från köksbordet,den stod där efter jag hade ställt upp alla stolar när jag dammsög. PANG!! Och jordens skrik där låg hon under stolen och satt fast. Så det var bara att slita upp henne fast axeln gör ont, men vad gör man när ens barn gör sig illa? Julpyntet är iaf på plats.
Alla enastående ensamstående mammor!
Jag har själv suttit den sitsen att jag har varit enastående ensamstående mamma till 2 underbara barn. Jag och xet separerade februari-04 då våran dotter bara var 6 månader gammal. Där satt jag ensam med 2 små barn och krossade drömmar om en "kärnfamilj". En kärnfamilj där föräldrarna älskade,uppskattade och respekterade varandra och barnen. En familj fylld med kärlek,ömhet och förtroende, en familj som höll ihop och som strävade åt samma håll. Men barnens pappa växte aldrig in i rollen som ansvarsfull förälder, utan han tyckte det var coolare att hänga med polarna på krogen var och varannan helg. Jag märkte att han distanserade sig allt mer ifrån mig och då jag var gravid med dottern och plugga de till uska medan jag tog hand om sonen och hemmet så gled vi allt mer ifrån varandra. Jag försökte prata med honom, komma med olika förslag på hur vi skulle lösa det hela. Flytta till varsin lgh men fortsätta vara tillsammans, prata med en familjerådgivare you name it! Men xet vägrade alla förslag som jag lade fram, antingen var han för svartsjuk för att jag skulle få bo i egen lgh, eller så var han stor på sig och ansåg att vi skulle lösa våra problem själva utan en tredje part inblandad och slösa en massa pengar.
Men det funkade ju inte att prata med varandra, vi pratade om varandra!! Under hela dotterns graviditet så kämpade jag för att det skulle bli ngn förändring åt det positiva hållet! När så dottern föddes i juli-03 så var det sista försöket att få det hela att funka. Dödsstöten kom då jag berättade för mitt x att jag hade ringt både soc och kollat på en lgh. Då jävlar fick han eld under baken xet mitt!! Då ville han sååå gärna att vi skulle reda ur våra problem, jag ville ge det en chans men xet fick ringa och boka tid. Vi fick en tid i jan-04 hela 2 månader bort!!
Under den tiden så firade vi jul och nyår tillsammans,lekte "lyckliga familjen" medan jag iaf trasades sönder inombords. "Trösten" i det hela var att min syster och hennes sambo också skulle flytta ifrån varandra. Jag och min syster ringde och pratade med varandra, kollade vilka veckor det var tänkt att ha barnen så vi kunde ha samma veckor. Bara för att kusinerna skulle få en chans att få umgås med varandra.
Första och sista besöket på familjerådgivningen var en katastrof! Vi hade ju redan bestämt att vi skulle flytta ifrån varandra, så samtalet gav noll och intet. Sen flyttade xet ut 2/2 till en lgh som låg 15 min prommis från mig och barnen. Vi hann bara flytta ifrån varandra och bo på varsitt håll i hela 2veckor då mitt x kommer och säger att han har träffat en ny! Gissa om jag höll på smälla av?! Och än värre blev det då jag fick veta vem det var. Det var xets fd brud som hade innan mig,han hatade henne över allt annat och snackade en massa skit om henne under vår tid tillsammans. Jag kände mig både kränkt,arg,ledsen och besviken att jag var så lätt att komma över trots 2 barn och närmare 5år tillsammans.
Det gick ett kort tag så flyttade fanskapet in hos mina barn och xet!! Hon var ju inte riktigt klok i huvudet och nu säger jag inte det bara för att...utan det var så illa att folk undvek henne på stan pga saker som jag inte orkar gå in på här.
Efter 8 månader så insåg xet att hon inte var mycket att hänga i julgranen så han gjorde slut!! Tror ni han hann vara ensam ngn längre stund? Nä..precis! Han var singel i hela 2 månader innan han skaffade tjejen han har barn och hus med idag. Allt medan jag pluggade som en besatt för att bli klar uska samtidigt som jag tog hand om barnen helt på egen hand! Jag lämnade knappt bort dem för barnvakt (hände ytters få ggr) jag lärde känna nya människor och jag lärde känna mig själv.
Medan jag stretade och jobbade för att få det hela att gå runt så lallade xet vidare med sitt liv. Men jag känner så här i dag, jag har varit helt ensam med mina 2 barn i nästan hela 3år varannan vecka, jag läste klart till uska på 2 terminer istället för 3 terminer, jag har cyklat/gått till-från jobbet 8km bort då jag är utan körkort. Jag har cyklat med fulla matkassar som hotat att välta cykeln i snömodd,regn och sidovindar. Jag har gått och gått överallt med barnen i dotterns vagn, buss är ngt som jag nästan aldrig har åkt. Bara krångligt med alla tider att hålla reda på, trångt och jävligt i bussen då den har varit överfull, svettigt och högljutt av finniga tonåringar som pratat över halva bussen med höga falsett röster.
Nu när jag är i ett samboförhållande så har jag fortfarande kvar enastående ensamstående singelmammor i min vänskapskrets. Jag beundrar dem för deras kamp,deras kamp för att deras barn ska få ha det bra, deras kamp mot puckad idioter till x. Jag har varit med som stöd under en rättegång gällade vårdnadstvist, jag har fått sms av en vän som just klev ut från tingsrätten och som vann och fick ensam vårdnad över sin dotter,hennes pappa får inte ens umgängesrätt. Jag har tröstat en nära vän som en en ggn har blivit dumpad av kärleken i sitt liv! Jag vet vad de går igenom och jag glömmer det inte i första taget!! Jag kommer aldrig glömma ångesten och oron som höll mig vaken om nätterna, oron över räkningarna som hopade sig,oron över att pengarna inte skulle räcka till mat och kläder åt barnen. Ångesten att barnen fick vara sjukt långa dagar på dagis,stressen som höll på knäcka mig totalt. Även om det var en jävligt jobbig upplevelse så vill jag inte vara utan den för allt smör i småland. Det är de här åren och erfarenheternas som format mig till den jag är idag. Nu är jag sambo med allt vad det innebär, hans barn och mina barn, hans x fruar och min x sambo i en salig blandning. Irritation över knäppa puckade x som jävlas i tid och otid,besvikelsen över att S x fruar nekar honom sina barn. Men jag tar det så länge jag känner att vi står enade och tillsammans fixar vi det här!
Så mina kära underbara enastående ensamståenda singelmammor, jag beundrar er för erat jobb för att era barn ska få må så bra som möjligt! Ni fattar nog inte hur starka ni är, men tro mig. Det är just det ni är, glöm ALDRIG det när det känns som värst!!
Men det funkade ju inte att prata med varandra, vi pratade om varandra!! Under hela dotterns graviditet så kämpade jag för att det skulle bli ngn förändring åt det positiva hållet! När så dottern föddes i juli-03 så var det sista försöket att få det hela att funka. Dödsstöten kom då jag berättade för mitt x att jag hade ringt både soc och kollat på en lgh. Då jävlar fick han eld under baken xet mitt!! Då ville han sååå gärna att vi skulle reda ur våra problem, jag ville ge det en chans men xet fick ringa och boka tid. Vi fick en tid i jan-04 hela 2 månader bort!!
Under den tiden så firade vi jul och nyår tillsammans,lekte "lyckliga familjen" medan jag iaf trasades sönder inombords. "Trösten" i det hela var att min syster och hennes sambo också skulle flytta ifrån varandra. Jag och min syster ringde och pratade med varandra, kollade vilka veckor det var tänkt att ha barnen så vi kunde ha samma veckor. Bara för att kusinerna skulle få en chans att få umgås med varandra.
Första och sista besöket på familjerådgivningen var en katastrof! Vi hade ju redan bestämt att vi skulle flytta ifrån varandra, så samtalet gav noll och intet. Sen flyttade xet ut 2/2 till en lgh som låg 15 min prommis från mig och barnen. Vi hann bara flytta ifrån varandra och bo på varsitt håll i hela 2veckor då mitt x kommer och säger att han har träffat en ny! Gissa om jag höll på smälla av?! Och än värre blev det då jag fick veta vem det var. Det var xets fd brud som hade innan mig,han hatade henne över allt annat och snackade en massa skit om henne under vår tid tillsammans. Jag kände mig både kränkt,arg,ledsen och besviken att jag var så lätt att komma över trots 2 barn och närmare 5år tillsammans.
Det gick ett kort tag så flyttade fanskapet in hos mina barn och xet!! Hon var ju inte riktigt klok i huvudet och nu säger jag inte det bara för att...utan det var så illa att folk undvek henne på stan pga saker som jag inte orkar gå in på här.
Efter 8 månader så insåg xet att hon inte var mycket att hänga i julgranen så han gjorde slut!! Tror ni han hann vara ensam ngn längre stund? Nä..precis! Han var singel i hela 2 månader innan han skaffade tjejen han har barn och hus med idag. Allt medan jag pluggade som en besatt för att bli klar uska samtidigt som jag tog hand om barnen helt på egen hand! Jag lämnade knappt bort dem för barnvakt (hände ytters få ggr) jag lärde känna nya människor och jag lärde känna mig själv.
Medan jag stretade och jobbade för att få det hela att gå runt så lallade xet vidare med sitt liv. Men jag känner så här i dag, jag har varit helt ensam med mina 2 barn i nästan hela 3år varannan vecka, jag läste klart till uska på 2 terminer istället för 3 terminer, jag har cyklat/gått till-från jobbet 8km bort då jag är utan körkort. Jag har cyklat med fulla matkassar som hotat att välta cykeln i snömodd,regn och sidovindar. Jag har gått och gått överallt med barnen i dotterns vagn, buss är ngt som jag nästan aldrig har åkt. Bara krångligt med alla tider att hålla reda på, trångt och jävligt i bussen då den har varit överfull, svettigt och högljutt av finniga tonåringar som pratat över halva bussen med höga falsett röster.
Nu när jag är i ett samboförhållande så har jag fortfarande kvar enastående ensamstående singelmammor i min vänskapskrets. Jag beundrar dem för deras kamp,deras kamp för att deras barn ska få ha det bra, deras kamp mot puckad idioter till x. Jag har varit med som stöd under en rättegång gällade vårdnadstvist, jag har fått sms av en vän som just klev ut från tingsrätten och som vann och fick ensam vårdnad över sin dotter,hennes pappa får inte ens umgängesrätt. Jag har tröstat en nära vän som en en ggn har blivit dumpad av kärleken i sitt liv! Jag vet vad de går igenom och jag glömmer det inte i första taget!! Jag kommer aldrig glömma ångesten och oron som höll mig vaken om nätterna, oron över räkningarna som hopade sig,oron över att pengarna inte skulle räcka till mat och kläder åt barnen. Ångesten att barnen fick vara sjukt långa dagar på dagis,stressen som höll på knäcka mig totalt. Även om det var en jävligt jobbig upplevelse så vill jag inte vara utan den för allt smör i småland. Det är de här åren och erfarenheternas som format mig till den jag är idag. Nu är jag sambo med allt vad det innebär, hans barn och mina barn, hans x fruar och min x sambo i en salig blandning. Irritation över knäppa puckade x som jävlas i tid och otid,besvikelsen över att S x fruar nekar honom sina barn. Men jag tar det så länge jag känner att vi står enade och tillsammans fixar vi det här!
Så mina kära underbara enastående ensamståenda singelmammor, jag beundrar er för erat jobb för att era barn ska få må så bra som möjligt! Ni fattar nog inte hur starka ni är, men tro mig. Det är just det ni är, glöm ALDRIG det när det känns som värst!!
torsdag 29 november 2007
Tacomiddagen överstökad för i år.
Så var höstterminens tacomiddag på dotterns dagisavd.avslutad. Lika trevligt som alltid och lika trångt som förr. Fattar inte hur det kunde rymmas 60pers!! Men fröknarna har som vanligt trollat med fötterna. Är så djupt tacksam och imponerad över deras tid och engagemang som de lägger ner för att vi föräldrar ska ha en chans att träffas och umgås över en bit mat. Ja..oki...så mycket socialiserande blir det iofs inte, det är inte så lätt då man har en hel barnahög på säkerligen 30 st som springer runt fötterna likt yra hönor. Allt medan man försöker stoppa in maten i munnen, samtidigt som man håller ett getöga på både ens egna som andras barn medan man räddar ett saftglas från att spillas ut. Det ska sägas ifrån och det ska tröstas, för hur roligt det än är att jaga och bli jagad av de andra så slutar det alltid med att en eller flera barn gråter!
Men så är det att vara förälder, man ska vara medlare i konflikter, man ska vara sjukvårdskunnig, kunna sy och tråckla om ngt har revats upp. Man ska vara pedagogisk och lyhörd, samtidigt som man ska ha en ängels tålamod. Men det går...fast det krävs ngr års träning för att hamna i samma elitnivå som jag och min sambo befinner oss i...menar vi har hela 6barn tillsammans ; )
Äsch..hur mycket man än övar och övar så hinner man bara vänja sig vid en situation så kan du slå dig i backen på att då är det ngn ny idé som man ska vänja sig vid och så börjar det om igen!
Men det är väl det som är charmen med att ha barn, eller vad säger ni andra??
Men så är det att vara förälder, man ska vara medlare i konflikter, man ska vara sjukvårdskunnig, kunna sy och tråckla om ngt har revats upp. Man ska vara pedagogisk och lyhörd, samtidigt som man ska ha en ängels tålamod. Men det går...fast det krävs ngr års träning för att hamna i samma elitnivå som jag och min sambo befinner oss i...menar vi har hela 6barn tillsammans ; )
Äsch..hur mycket man än övar och övar så hinner man bara vänja sig vid en situation så kan du slå dig i backen på att då är det ngn ny idé som man ska vänja sig vid och så börjar det om igen!
Men det är väl det som är charmen med att ha barn, eller vad säger ni andra??
Hämta barnen.
Ska strax gå iväg och hämta barnen på dagis/skolan. Det är egentligen xets vecka. Men vi har bytt och stått i för vi ska på 40års firande i helgen och ville gärna ha med oss barnen. I kväll är det tacomiddag på YYY´s dagisavd. S har julbord med sitt jobb, xet har beställningar på sitt jobb och WWW kunde(snarare ville)inte vara med. Så det blir bara jag och barnen, men det kan vara lika så skönt även det. Få chans att rå om bara dem i ngr timmar. När vi kommer hem här i em så ska de få ställa in lite julpynt i deras rum, vi hinner inte med så mycket för kl. 17.00 börjar middagen och vi måste vara där lite före så man hittar en plats att slå sig ner på. Sen sover de hos oss i natt och så har vi dem ända till 7/12 då deras pappa har dem tom 16/12.
Den 8/12 drar vi nämligen till IKEA.
Rapporterar senare hur middagen blev,brukar alltid vara trevligt.
Den 8/12 drar vi nämligen till IKEA.
Rapporterar senare hur middagen blev,brukar alltid vara trevligt.
Mitt mail till xet.
Hej QQQ !
Jag kände redan i söndags efter jag hade pratat med dig att jag måste skriva det här mailet, sen blev det än tydligare då du skriver i ett mess att det kommer ligga mig i fatet för att jag inte betalar för hjälmen som det var tänkt.
Jag orkar inte hålla på att bråka så här, utan jag vill att vi ska kunna byta helger/veckor eller bara en enda dag om vi ska göra ngt speciellt med barnen. Tycker och har alltid tyckt att man ska kunna vara flexibel då det gäller barnen, för det är ju dem som är det käraste vi har. Vi vill båda att barnen ska må bra och de gör det om vi kan samarbeta, men som jag känner det nu så kan vi inte det fullt ut utan det är ngt hela tiden.
Visst kan jag betala hela skol/dagis avgiften, men då vill jag ha hela barnbidragen. Nu vet jag att du inte vill ha det så, men då ska inte jag heller behöva tjata varendaste gång det ska betalas. Jag har gett ett förslag tidigare, sätt in summan på kontot för bevakning ett visst datum och så dras det varje månad. Hur enkelt som helst!
Jag har heller inga problem att betala för klippningarna som Frk N utför på barnen, men då ska inte du komma och kräva mig på pengar för ett par skor t ex. Jag har även där gett förslag att vi kanskse ska satsa på lite dyrare vinterkläder-skor som håller värmen på barnen då de är ute och leker på dagarna, vare sig det är dagis/skoltid eller hemma på fritiden. Men även där vägrar du att samarbeta, jag har pratat med flera föräldrar och fröknarna på dagis om Gneis kläderna och de anser att det är det bästa som barnen kan ha och är i klass med Reima. Sen vet jag av erfarenhet att Kuoma är i särklass de bästa skorna på marknaden. Vill inte du också att barnen ska ha kläder/skor som håller värmen utan att de svettas eller fryser??
Självklart gör du vad du vill med dina pengar, men det rimmar väldigt illa hos mig då du "skryter" vad dina Star Wars legoskepp kostar (enligt dig mellan 10-12.000kr) som du dessutom har som prydnader. Sen lägger du ner "små summor" på barnen då det gäller deras vinterkläder-skor.
XXX var ju så ledsen i söndags att han ville prata med mig, det tog ett tag men sedan kröp det fram att han känner sig oälskad av dig. Missförstå mig rätt nu, jag vet att du älskar XXX och YYY! Men de har fått ett syskon och då är den här reaktionen vanlig hos de äldre barnen, speciellt då syskonets mamma inte är deras mamma! När jag bad dig att WWW kanske måste backa och ge er lite kvalitetstid så snackar jag inte om att du ska slänga ut vare sig henne eller OOO, men hon kanske kan hälsa på någon på kvällen medan ni hittar på ngt bara ni tre? Jag vet hur det är att bli mamma för första ggn, hur omtumlande det är och vilken omställning det trots allt blir. Sen att ta hand om "andras" barn är inte en lätt ekvation. Jag säger inte att WWW inte ska få njuta av mammatiden, men hon har hela dagarna de veckor ni har våra barn, sen har ni 3 en hel vecka tillsammans medan barnen är hos oss. När XXX ligger i våran dubbelsäng och gråter frågar jag honom hur det känns i hans hjärta och mage just nu, han snörvlar fram att det inte kändes bra. Han hade stenar i hjärtat och i magen och de skulle bara försvinna om han fick krama om mig, S och YYY 3ggr vardera. Och pappa då han kommer och hämtar mig!!
S har berättat hur jobbigt L tyckte det var då C föddes, S hade 3 barn sedan tidigare och hon hade 1 barn sedan förr. Och L tyckte det var jätte jobbigt vissa ggr att ha en nyfödd och 4 äldre barn att "ta hand om"
Jag vill att våra barn ska få tid med sin pappa och att de känner sig sedda och älskade, trots att du säger det så måste du nog säga det flera ggr om för att de verkligen ska förstå! När de är ledsna och säger att du inte älskar dem så ta upp dem i famnen och säg att pappa ÄLSKAR ER av hela sitt hjärta, sucka inte och nonchalera inte deras känslor. Gör man det som vuxen kommer de sluta med att komma till en då det är ngt,de har ju fått höra hela tiden att det är inget att bekymra sig om, suckar och kroppsspråk avslöjar mer än vad man tror. Nästa ggn så kanske de inte vänder sig till dig då det är ngt och de har tanken -pappa lyssnar ju ändå inte på vad jag säger, så strunt samma!!
XXX berättade även om en episod då ni skulle ngn stans och WWW hade tydligen fräst ifrån till barnen och sagt att OOO´s kläder faktiskt var viktigast!! Det hoppas jag var en felsägning och WWW bad om ursäkt, om inte så är det på sin plats. Jag vet att ens barn är en närmast. Men man får INTE säga så inför barn!!! Aldrig någonsin, hur mycket man än anser det!!! Jag är ju faktiskt i den sitsen att jag har hand om S´s 4 barn då de är här hos oss och hälsar på och jag skulle aldrig för mitt liv ens tänka tanken att säga en sådan sak.
Sen tycker jag det låter fruktansvärt illa att du "straffar" YYY genom att lämna henne hemma och ta med XXX till H-badet för att hon inte hade "uppfört sig" . Må så vara om du hade bestämt att det var tid med XXX just den ggn och nästa ggn så skulle du göra ngt med bara henne. Vad tror du hon fick för känsla och vad tror du att du gav henne för signaler då du behandlade henne så där?? Jag har tips på bra böcker du kan läsa, antingen köper du dem själv eller så lånar du dem av mig. De är alla skrivna av en dansk barnpsykolog. Jag har redan läst Ditt kompetenta barn av honom, nu läser jag Livet i familjen, sen har jag även boken Här är jag! vem är du? som jag inte har hunnit läsa än. Ditt kompetenta barn gav en många insikter och AHA upplevelser! Man får en annan syn på saker och ting av det mesta som han skrev, medan vissa saker redan var kända och ngt som jag använder mig av. Ett barn vill inget annat än bli sedd,älskad,uppskattat och respekterat för den den är. All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet även om den är negativ.
Jag hoppas att vi kan samarbeta hädanefter och betee oss som de vuxna föräldrar vi faktiskt är! Inte låta våran bitterhet, irritation och besvikelsen som faktiskt dyker upp hos oss båda två då det blir så här ta över. Se till att barnen är första prioritering och handla därefter, stå över oss själva och backa. Vill vi spy galla över den andra/e ja...men gör det då...men för allt i världen! Se till att göra det då barnen inte är hos dig/mig! Spy galla på ditt jobb hur mycket du vill, jag bryr mig inte om du snackar skit om mig. Det jag däremot bryr mig om är var det snackas och inför vilka det sägs ,dvs våra barn. T ex då XXX talar om för mig att du och WWW tyckte jag var dum den ggn jag hämtade barnen på juldagen hemma hos er i den fd lgh. Varken du eller WWW vågade se mig i ögonen, medan jag fick tala om för honom att så säger man inte!! Sen när jag konfronterade dig via tel så försöker du svära dig fri genom att säga att du minsann inte snackade skit om mig inför barnen varpå jag kontrade- det tror jag inte heller, men ni kan ha sagt ngt då ni trodde att barnen låg och sov.
Vet du QQQ..bland det värsta jag vet är folk som inte kan stå för vad de har sagt/gjort utan försöker skylla ifrån sig eller blåljuger mig rakt upp i ansiktet. Är det så att du tycker jag är en skitstövel och jag får höra det via ngn annan och konfronterar dig så var ärlig nästa ggn och säg - Ja jag sa så för att jag tyckte du var en jävla idiot just då! Då du vågar stå upp för dina åsikter då kommer jag att ta det och säga - TACK QQQ för att du vågade stå för det du tycker och tänker. Jag lovar dig att det känns fan så mycket bättre då man är rak och ärlig.
Mvh/
Frk Å
Jag kände redan i söndags efter jag hade pratat med dig att jag måste skriva det här mailet, sen blev det än tydligare då du skriver i ett mess att det kommer ligga mig i fatet för att jag inte betalar för hjälmen som det var tänkt.
Jag orkar inte hålla på att bråka så här, utan jag vill att vi ska kunna byta helger/veckor eller bara en enda dag om vi ska göra ngt speciellt med barnen. Tycker och har alltid tyckt att man ska kunna vara flexibel då det gäller barnen, för det är ju dem som är det käraste vi har. Vi vill båda att barnen ska må bra och de gör det om vi kan samarbeta, men som jag känner det nu så kan vi inte det fullt ut utan det är ngt hela tiden.
Visst kan jag betala hela skol/dagis avgiften, men då vill jag ha hela barnbidragen. Nu vet jag att du inte vill ha det så, men då ska inte jag heller behöva tjata varendaste gång det ska betalas. Jag har gett ett förslag tidigare, sätt in summan på kontot för bevakning ett visst datum och så dras det varje månad. Hur enkelt som helst!
Jag har heller inga problem att betala för klippningarna som Frk N utför på barnen, men då ska inte du komma och kräva mig på pengar för ett par skor t ex. Jag har även där gett förslag att vi kanskse ska satsa på lite dyrare vinterkläder-skor som håller värmen på barnen då de är ute och leker på dagarna, vare sig det är dagis/skoltid eller hemma på fritiden. Men även där vägrar du att samarbeta, jag har pratat med flera föräldrar och fröknarna på dagis om Gneis kläderna och de anser att det är det bästa som barnen kan ha och är i klass med Reima. Sen vet jag av erfarenhet att Kuoma är i särklass de bästa skorna på marknaden. Vill inte du också att barnen ska ha kläder/skor som håller värmen utan att de svettas eller fryser??
Självklart gör du vad du vill med dina pengar, men det rimmar väldigt illa hos mig då du "skryter" vad dina Star Wars legoskepp kostar (enligt dig mellan 10-12.000kr) som du dessutom har som prydnader. Sen lägger du ner "små summor" på barnen då det gäller deras vinterkläder-skor.
XXX var ju så ledsen i söndags att han ville prata med mig, det tog ett tag men sedan kröp det fram att han känner sig oälskad av dig. Missförstå mig rätt nu, jag vet att du älskar XXX och YYY! Men de har fått ett syskon och då är den här reaktionen vanlig hos de äldre barnen, speciellt då syskonets mamma inte är deras mamma! När jag bad dig att WWW kanske måste backa och ge er lite kvalitetstid så snackar jag inte om att du ska slänga ut vare sig henne eller OOO, men hon kanske kan hälsa på någon på kvällen medan ni hittar på ngt bara ni tre? Jag vet hur det är att bli mamma för första ggn, hur omtumlande det är och vilken omställning det trots allt blir. Sen att ta hand om "andras" barn är inte en lätt ekvation. Jag säger inte att WWW inte ska få njuta av mammatiden, men hon har hela dagarna de veckor ni har våra barn, sen har ni 3 en hel vecka tillsammans medan barnen är hos oss. När XXX ligger i våran dubbelsäng och gråter frågar jag honom hur det känns i hans hjärta och mage just nu, han snörvlar fram att det inte kändes bra. Han hade stenar i hjärtat och i magen och de skulle bara försvinna om han fick krama om mig, S och YYY 3ggr vardera. Och pappa då han kommer och hämtar mig!!
S har berättat hur jobbigt L tyckte det var då C föddes, S hade 3 barn sedan tidigare och hon hade 1 barn sedan förr. Och L tyckte det var jätte jobbigt vissa ggr att ha en nyfödd och 4 äldre barn att "ta hand om"
Jag vill att våra barn ska få tid med sin pappa och att de känner sig sedda och älskade, trots att du säger det så måste du nog säga det flera ggr om för att de verkligen ska förstå! När de är ledsna och säger att du inte älskar dem så ta upp dem i famnen och säg att pappa ÄLSKAR ER av hela sitt hjärta, sucka inte och nonchalera inte deras känslor. Gör man det som vuxen kommer de sluta med att komma till en då det är ngt,de har ju fått höra hela tiden att det är inget att bekymra sig om, suckar och kroppsspråk avslöjar mer än vad man tror. Nästa ggn så kanske de inte vänder sig till dig då det är ngt och de har tanken -pappa lyssnar ju ändå inte på vad jag säger, så strunt samma!!
XXX berättade även om en episod då ni skulle ngn stans och WWW hade tydligen fräst ifrån till barnen och sagt att OOO´s kläder faktiskt var viktigast!! Det hoppas jag var en felsägning och WWW bad om ursäkt, om inte så är det på sin plats. Jag vet att ens barn är en närmast. Men man får INTE säga så inför barn!!! Aldrig någonsin, hur mycket man än anser det!!! Jag är ju faktiskt i den sitsen att jag har hand om S´s 4 barn då de är här hos oss och hälsar på och jag skulle aldrig för mitt liv ens tänka tanken att säga en sådan sak.
Sen tycker jag det låter fruktansvärt illa att du "straffar" YYY genom att lämna henne hemma och ta med XXX till H-badet för att hon inte hade "uppfört sig" . Må så vara om du hade bestämt att det var tid med XXX just den ggn och nästa ggn så skulle du göra ngt med bara henne. Vad tror du hon fick för känsla och vad tror du att du gav henne för signaler då du behandlade henne så där?? Jag har tips på bra böcker du kan läsa, antingen köper du dem själv eller så lånar du dem av mig. De är alla skrivna av en dansk barnpsykolog. Jag har redan läst Ditt kompetenta barn av honom, nu läser jag Livet i familjen, sen har jag även boken Här är jag! vem är du? som jag inte har hunnit läsa än. Ditt kompetenta barn gav en många insikter och AHA upplevelser! Man får en annan syn på saker och ting av det mesta som han skrev, medan vissa saker redan var kända och ngt som jag använder mig av. Ett barn vill inget annat än bli sedd,älskad,uppskattat och respekterat för den den är. All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet även om den är negativ.
Jag hoppas att vi kan samarbeta hädanefter och betee oss som de vuxna föräldrar vi faktiskt är! Inte låta våran bitterhet, irritation och besvikelsen som faktiskt dyker upp hos oss båda två då det blir så här ta över. Se till att barnen är första prioritering och handla därefter, stå över oss själva och backa. Vill vi spy galla över den andra/e ja...men gör det då...men för allt i världen! Se till att göra det då barnen inte är hos dig/mig! Spy galla på ditt jobb hur mycket du vill, jag bryr mig inte om du snackar skit om mig. Det jag däremot bryr mig om är var det snackas och inför vilka det sägs ,dvs våra barn. T ex då XXX talar om för mig att du och WWW tyckte jag var dum den ggn jag hämtade barnen på juldagen hemma hos er i den fd lgh. Varken du eller WWW vågade se mig i ögonen, medan jag fick tala om för honom att så säger man inte!! Sen när jag konfronterade dig via tel så försöker du svära dig fri genom att säga att du minsann inte snackade skit om mig inför barnen varpå jag kontrade- det tror jag inte heller, men ni kan ha sagt ngt då ni trodde att barnen låg och sov.
Vet du QQQ..bland det värsta jag vet är folk som inte kan stå för vad de har sagt/gjort utan försöker skylla ifrån sig eller blåljuger mig rakt upp i ansiktet. Är det så att du tycker jag är en skitstövel och jag får höra det via ngn annan och konfronterar dig så var ärlig nästa ggn och säg - Ja jag sa så för att jag tyckte du var en jävla idiot just då! Då du vågar stå upp för dina åsikter då kommer jag att ta det och säga - TACK QQQ för att du vågade stå för det du tycker och tänker. Jag lovar dig att det känns fan så mycket bättre då man är rak och ärlig.
Mvh/
Frk Å
Vad är det med x??
Men vad less jag blir på barnens pappa! Han beteér sig så otroligt jävla omoget att man kan skratta för mindre. Jag skickade ett mess där jag skrev att jag vill att han sätter in hälften av skol/dagis avg. Sen skrev jag att jag INTE vill vara med och betala på sonens hockeyhjälm då vi hade hittat en fin blå hjälm och ett visir.
Gissa vad fjanten skrev tillbaka?? Jo så här..
2007-11-28 15.41
Det var ju så dags att säga det nu efter att jag har lagt ut 450 spänn på en hjälm! Men då får jag väl ta hem den efter "min" vecka o sen kan du ju köpa egna vinterskor åt honom oxå!
Mitt svar löd så här.
2007-11-28 15.45
Han har redan ett par vinterskor här hos oss. Hade vi vetat om att det fanns en hjälm nere i förrådet så hade du inte behövt köpa en. Men vi hittade den igår då vi hämtade julpyntet i förrådet. Sätter du in pengarna så fort som möjligt?
Då får jag tillbaka det här.
2007-11-28 15.59
Jag gör det när jag får tid...tycker det är dålig stil att ändra sig sådär!! Du sa att du skulle vara med och betala på hjälmen. Men det får ligga dig i fatet!
Gissa om jag blir trött på hans omogna beteende Man kan inte tro att han är 31år, snarare 13år. Så jag kände hur jag brände till och skrev.
2007-11-28 16.16
Men vad håller du på med? Ligga mig i fatet? Vet du xxx om jag vore du så skulle jag tänka mig noga för innan jag sade sådana saker. Du vet väl om att det smäller tillbaka? Om vi hittade en fin hjälm igår som yyy kan använda, varför ska jag betala dig? Sen är du aldrig med och betalar barnens klippningar, utan jag har stått för det. Så du ska inte säga så mycket!
Ja men då fortsatte grabben pajkastningen med.
2007-11-28 16.18
Det är ju din kompis som klipper dom o jag slår vad om att det inte kostar dig en spänn!
Men åååå...vilken omogen liten skit han är!!
Så jag skrev tillbaka
2007-11-28 16.20
Det är precis det jag gör! Jag betalar henne för att jag anser att hon inte ska klippa gratis. Du får väl ringa henne och fråga. Var just över med pengar för senaste klippningarna (här ljög jag lite, hon ska få pengarna i dag). Ta reda på fakta innan du slår vad om ngt!
Jaha ja då skriver han så här.
2007-11-28 16.30
Spelar ingen roll,inte första gången du försöker blåsa mig på pengar. Sköt du ditt på dina veckor så sköter jag mitt på mina veckor.
MEN GAHAHAHHAHA! Väx upp för i helvete och sluta ta saker för givet!!
Gissa om jag var irriterad på hans sätt?
Så jag svarade så här.
2007-11-30 16.30
Å men vilken Jävla barnslig attityd du har. Jag messar kkk´s mobil nr så får du ringa henne. Men du törs väl inte, för tänk om jag talar sanning?
Inget svar...det var alldeles tyst i mobilen. Så jag letar fram kkk´s mobil nr och skickar i väg ett sista mess.
2007-11-28 16.32
Hennes för-och efternamn samt hennes mobilnr. Sen skrev jag
Så var så god. Ring henne och hör om hon tar betalt eller Inte!
Tror ni att han svarade? NÄ..exakt...jag känner honom bättre än vad han tror. Han är fortfarande lika feg och konflikträdd. Men pengarna hade han iaf satt in.
Jag skickade även ett mail lite senare till honom men det klistrar jag in i ett senare inlägg. Ska ner till tvättstugan strax och så måste jag stoppa in ngt i munnen. Tar på att skriva en massa papper och ansökningar.
Gissa vad fjanten skrev tillbaka?? Jo så här..
2007-11-28 15.41
Det var ju så dags att säga det nu efter att jag har lagt ut 450 spänn på en hjälm! Men då får jag väl ta hem den efter "min" vecka o sen kan du ju köpa egna vinterskor åt honom oxå!
Mitt svar löd så här.
2007-11-28 15.45
Han har redan ett par vinterskor här hos oss. Hade vi vetat om att det fanns en hjälm nere i förrådet så hade du inte behövt köpa en. Men vi hittade den igår då vi hämtade julpyntet i förrådet. Sätter du in pengarna så fort som möjligt?
Då får jag tillbaka det här.
2007-11-28 15.59
Jag gör det när jag får tid...tycker det är dålig stil att ändra sig sådär!! Du sa att du skulle vara med och betala på hjälmen. Men det får ligga dig i fatet!
Gissa om jag blir trött på hans omogna beteende Man kan inte tro att han är 31år, snarare 13år. Så jag kände hur jag brände till och skrev.
2007-11-28 16.16
Men vad håller du på med? Ligga mig i fatet? Vet du xxx om jag vore du så skulle jag tänka mig noga för innan jag sade sådana saker. Du vet väl om att det smäller tillbaka? Om vi hittade en fin hjälm igår som yyy kan använda, varför ska jag betala dig? Sen är du aldrig med och betalar barnens klippningar, utan jag har stått för det. Så du ska inte säga så mycket!
Ja men då fortsatte grabben pajkastningen med.
2007-11-28 16.18
Det är ju din kompis som klipper dom o jag slår vad om att det inte kostar dig en spänn!
Men åååå...vilken omogen liten skit han är!!
Så jag skrev tillbaka
2007-11-28 16.20
Det är precis det jag gör! Jag betalar henne för att jag anser att hon inte ska klippa gratis. Du får väl ringa henne och fråga. Var just över med pengar för senaste klippningarna (här ljög jag lite, hon ska få pengarna i dag). Ta reda på fakta innan du slår vad om ngt!
Jaha ja då skriver han så här.
2007-11-28 16.30
Spelar ingen roll,inte första gången du försöker blåsa mig på pengar. Sköt du ditt på dina veckor så sköter jag mitt på mina veckor.
MEN GAHAHAHHAHA! Väx upp för i helvete och sluta ta saker för givet!!
Gissa om jag var irriterad på hans sätt?
Så jag svarade så här.
2007-11-30 16.30
Å men vilken Jävla barnslig attityd du har. Jag messar kkk´s mobil nr så får du ringa henne. Men du törs väl inte, för tänk om jag talar sanning?
Inget svar...det var alldeles tyst i mobilen. Så jag letar fram kkk´s mobil nr och skickar i väg ett sista mess.
2007-11-28 16.32
Hennes för-och efternamn samt hennes mobilnr. Sen skrev jag
Så var så god. Ring henne och hör om hon tar betalt eller Inte!
Tror ni att han svarade? NÄ..exakt...jag känner honom bättre än vad han tror. Han är fortfarande lika feg och konflikträdd. Men pengarna hade han iaf satt in.
Jag skickade även ett mail lite senare till honom men det klistrar jag in i ett senare inlägg. Ska ner till tvättstugan strax och så måste jag stoppa in ngt i munnen. Tar på att skriva en massa papper och ansökningar.
Har fastnat framför datorn
Har setat framför den här lilla dumburken allt sedan jag steg upp i morse vid 07.40 tiden. Det är en massa skrivelser som jag bara måste fixa! Först har jag filat på min omprövningsansökan till Fk där jag ska bestrida deras jävla beslut om min indragna sjukersättning!! Har inte fått ngr som helst pengar sedan 15/10! Det är helt jävla sjukt system vi har, min läkare som dessutom har op. min hö. axel skriver en sak, medan de på Fk som inte har en blekaste aning om vad jag har varit med om eller hur jag har det nu de beslutar ngt helt annat!!
Tala om att hamna mellan två stolar av byråkrati. Men jag ger mig inte..jag SKA ha sjukersättningen jag är berättigad till, om jag så ska gå till högsta chefen eller behöva kontakta Aftonbladet så de får skriva om min sits!
När ansökan väl var färdig så mailade jag den till S så han får skriva ut den på jobbet, bad honom ta 2 kopior så jag kan ha en hemma också. Kan vara bra att ha i fall att de "tappar" bort min ansökan. Ni vet hur lätt det är att skylla på just det.
Sen då den var gjord ja då fick jag klicka in mig på Af´s hemsida och lägga in en egen handlingsplan, vilket jytter av olika alternativ och hur fasen ska jag veta vad jag har för plan de närmsta åren?! Att hålla mig vid liv och se till att kidsen har det bra eller vad vill de att jag ska pränta ner??
Men nu är det gjort iaf och det är skickat till Af. Ska dit nästa vecka och träffa ngn snubbe för att gå igenom min handlingsplan som jag har gjort! Jaja..vad säger man? De måste ju få känna sig värdefulla och att de utför sitt jobb efter bästa förmåga. Så det gäller att hitta alla meritförteckningar som ligger här och samlar damm ngn stans och ta med dem nästa vecka och verkligen styrka de uppgifter som de har lagt upp om mig sedan tidigare.
Jag tycker att Af har blivit så konstigt, de har en massa jävla arbeten ute men att hitta dem är en hel circus. Sen om man ber om hjälp ja då suckar och stönar de för att man störde dem i deras porrsurfande eller vad det nu är de håller på med då de låtsas jobba. Allt bara för att se så viktiga ut som möjligt. Äsch...man ska kanske söka jobb hos dem?? Det skulle väl vara ngt *asg*
Fast varför inte...en gammal klasskompis från gymnasietiden jobbar där och inte som den uska han utbildade sig till. Så kan han så kan väl jag?!
Tala om att hamna mellan två stolar av byråkrati. Men jag ger mig inte..jag SKA ha sjukersättningen jag är berättigad till, om jag så ska gå till högsta chefen eller behöva kontakta Aftonbladet så de får skriva om min sits!
När ansökan väl var färdig så mailade jag den till S så han får skriva ut den på jobbet, bad honom ta 2 kopior så jag kan ha en hemma också. Kan vara bra att ha i fall att de "tappar" bort min ansökan. Ni vet hur lätt det är att skylla på just det.
Sen då den var gjord ja då fick jag klicka in mig på Af´s hemsida och lägga in en egen handlingsplan, vilket jytter av olika alternativ och hur fasen ska jag veta vad jag har för plan de närmsta åren?! Att hålla mig vid liv och se till att kidsen har det bra eller vad vill de att jag ska pränta ner??
Men nu är det gjort iaf och det är skickat till Af. Ska dit nästa vecka och träffa ngn snubbe för att gå igenom min handlingsplan som jag har gjort! Jaja..vad säger man? De måste ju få känna sig värdefulla och att de utför sitt jobb efter bästa förmåga. Så det gäller att hitta alla meritförteckningar som ligger här och samlar damm ngn stans och ta med dem nästa vecka och verkligen styrka de uppgifter som de har lagt upp om mig sedan tidigare.
Jag tycker att Af har blivit så konstigt, de har en massa jävla arbeten ute men att hitta dem är en hel circus. Sen om man ber om hjälp ja då suckar och stönar de för att man störde dem i deras porrsurfande eller vad det nu är de håller på med då de låtsas jobba. Allt bara för att se så viktiga ut som möjligt. Äsch...man ska kanske söka jobb hos dem?? Det skulle väl vara ngt *asg*
Fast varför inte...en gammal klasskompis från gymnasietiden jobbar där och inte som den uska han utbildade sig till. Så kan han så kan väl jag?!
onsdag 28 november 2007
Julgardiner uppsatta
Vilket jobb det är varje ggn man ska sätta upp julgardinerna. Jag vill ju att det ska sitta i varje fönster och det är 6 fönster att sätta upp i, det kanske inte låter så mycket men då det är flera meter tyg som ska strykas så är det rätt mycket. Speciellt när gardinerna ska sättas upp i i det gigantiska vardagsrumsfönstret som är hela 3.70m långt!! Gissa om jag svettades och fick gorillaarmar efter gardinbytet?! Fasen att jag ska vara så envis...egentligen får jag INTE lyfta min högra arm över axel-huvudhöjd pga operationen. Men envis som jag är gjorde jag det iaf och det straffar sig i kväll. Axeln bultar och ömmar som bara den, men jag är bra på ignorera smärta. Dumt kan tänkas..men jag är inget fan av tabletter! Sen är jag van att ha ont i kroppen lite nu och då, så smärtan i axeln var hanterbar.För att bre på hela julstämningen lite så spelade jag Carolas julskiva hela 2ggr, men sen fick jag nog av henne söta,sliskiga barnsliga röst att jag bytte ut henne mot Nickelback.Vilken skillnad = )
När min älskade S kom hem från jobbet fick han ta över strykandet och upphängandet av de resterande gardinerna. Han är så snäll att han strök dem utan knot medan jag svor som värsta banditen då jag försökte sätta upp en julstjärna i lilla vardagsrumsfönstret. Jag har så lite tålamod för en massa plåtter! HATA! Sen stod jag vid ett element som var uppskruvat till MAX och jag klarar inte av då det är för varmt, jag får fan panik!! Så där stod jag vid fönstret och försökte sätta upp julstjärnan, det jävlades och jag svettades pga den där jävla värmen som fullkomligen bara stod mig rakt upp i ansiktet!! Det som kom ur min mun är inte lämpat att sätta på print, då kanske ni förstår att det inte var rumsrent direkt!?
I morgon fortsätter jag med julpyntet..ni vet..jultomtar, änglar och juldukar. Fick säga åt S att jag INTE är en sådan som ställer en massa julpynt i varje hörn eller låter det hela ta över. Det enda jag vill är att ha lite julstämning. Men så fort trettondagsafton är överstökad så är julen överstökad hos oss, ja jag vet...man ska vänta till 20e dag Knut. But who gives a fuck!?!? Inte då jag,utan då vill jag slita ner alla mörka gardiner som hindrar det lilla ljus vi har att ta sig in i lgh, jag lindar ömt in alla gamla jultomtar sedan jag var liten i tidningspapper och så lägger jag dem i en kartong. Redo att tas upp inför nästa års advent.
När min älskade S kom hem från jobbet fick han ta över strykandet och upphängandet av de resterande gardinerna. Han är så snäll att han strök dem utan knot medan jag svor som värsta banditen då jag försökte sätta upp en julstjärna i lilla vardagsrumsfönstret. Jag har så lite tålamod för en massa plåtter! HATA! Sen stod jag vid ett element som var uppskruvat till MAX och jag klarar inte av då det är för varmt, jag får fan panik!! Så där stod jag vid fönstret och försökte sätta upp julstjärnan, det jävlades och jag svettades pga den där jävla värmen som fullkomligen bara stod mig rakt upp i ansiktet!! Det som kom ur min mun är inte lämpat att sätta på print, då kanske ni förstår att det inte var rumsrent direkt!?
I morgon fortsätter jag med julpyntet..ni vet..jultomtar, änglar och juldukar. Fick säga åt S att jag INTE är en sådan som ställer en massa julpynt i varje hörn eller låter det hela ta över. Det enda jag vill är att ha lite julstämning. Men så fort trettondagsafton är överstökad så är julen överstökad hos oss, ja jag vet...man ska vänta till 20e dag Knut. But who gives a fuck!?!? Inte då jag,utan då vill jag slita ner alla mörka gardiner som hindrar det lilla ljus vi har att ta sig in i lgh, jag lindar ömt in alla gamla jultomtar sedan jag var liten i tidningspapper och så lägger jag dem i en kartong. Redo att tas upp inför nästa års advent.
Julstök
I helgen är det 1a advent och vi har inte satt upp vare sig julgardiner,julstjärnor,julstakar eller ställt fram tomtar,änglar eller lagt juldukar på borden. Adventsstaken till köksbordet är redan framme, min dotter hittaden i ena kartongen med julpynt och ville ställa fram den. Så fort adventsstaken hamnade på bordet ville ju barnen tända ljus. Så det vara bara att gräva fram julröda fina ljus och låta barnen tända ljusen, så vi har tänt ljusen varje frukost och middag. Jätte mysigt = ) Igår köpte jag mossa i tid, jag brukar ALLTID vara sen med det och så står jag där alldeles rådvill och vet inte var jag ska hitta mossa lagom till 1a advent.
Jag har skaffat en tidning med lite tips på julgodis,egna julklappar,pynt mm. Är rå sugen på att baka ngt annorlunda så här till jul som vi dessutom ska fira hos oss. Vi ska till IKEA nästa helg och då hoppas jag hitta det jag är ute efter, nämligen först och främst ett matbord och 6 stolar...har funderat på om jag ska satsa på 8 stolar istället? Nä...det blir kanske lite trångt! *kliar mig huvudet* Nä...det får bli 6 stolar som vi har tänkt från början. Jag har så många saker som bara ska införskaffas, bara dessa jävla pengar fr skadeståndet vill infinna sig på vårat konto ngn ggn! Min advokat ringde ju förra veckan och sa att de borde finnas på kontot inom ngr dagar, men de lyser med sin frånvaro likt snön lyser med sin frånvaro i Saharaöknen!! GAHAHAHA vad frustrerande att behöva vänta på ngt så där..känna sig maktlös och beroende! Men men...jag MÅSTE bara tänka positivt...det har ju funkat tidigare då jag tänkte positivt ang domen och den blev ju nästan som jag hade föreställt mig!
Måste nog ställa mig och stryka gardinerna så de är uppsatta lagom till helgen. Vi åker ju upp till S hembygd för att fira min svägerska som fyller 40år. Sen ska jag nog ta mig en prommis i det vackra men ack så kalla vädret.
Jag har skaffat en tidning med lite tips på julgodis,egna julklappar,pynt mm. Är rå sugen på att baka ngt annorlunda så här till jul som vi dessutom ska fira hos oss. Vi ska till IKEA nästa helg och då hoppas jag hitta det jag är ute efter, nämligen först och främst ett matbord och 6 stolar...har funderat på om jag ska satsa på 8 stolar istället? Nä...det blir kanske lite trångt! *kliar mig huvudet* Nä...det får bli 6 stolar som vi har tänkt från början. Jag har så många saker som bara ska införskaffas, bara dessa jävla pengar fr skadeståndet vill infinna sig på vårat konto ngn ggn! Min advokat ringde ju förra veckan och sa att de borde finnas på kontot inom ngr dagar, men de lyser med sin frånvaro likt snön lyser med sin frånvaro i Saharaöknen!! GAHAHAHA vad frustrerande att behöva vänta på ngt så där..känna sig maktlös och beroende! Men men...jag MÅSTE bara tänka positivt...det har ju funkat tidigare då jag tänkte positivt ang domen och den blev ju nästan som jag hade föreställt mig!
Måste nog ställa mig och stryka gardinerna så de är uppsatta lagom till helgen. Vi åker ju upp till S hembygd för att fira min svägerska som fyller 40år. Sen ska jag nog ta mig en prommis i det vackra men ack så kalla vädret.
tisdag 27 november 2007
Underbar lunch med Fru A
Trots min morgon med telefonsamtal till en massa instanser så hade jag en underbar dag, tog mig en prommis ner på stan i det vackra vädret...lagom kallt med -6.8 grader och solsken,kunde det bli bättre? Ja...jag träffade min bästa äldsta vän Fru A. Först och främst travade vi till Gallerix och köpte frimärken så jag kunde skicka iväg mina papper till A-kassan och stämpelkortet så jag får ngr pengar.
Sen gick vi till vår ena galleria för att kika på en jacka åt mig, en jacka att ha när man vill vara lite finare, typ till kjol och stövlar...jag har bara en massa "sportjackor" i min garderob.
Vet inte hur många affärer vi besökte i jakt på min jacka men jag hittade ingen, tror att innan jag har hittat den jag vill ha så är det så pass kallt att jag kan ha min vinterjacka.
När vi travade till STADIUM i min allt mer desperata jakt efter en jacka så säger jag - jaha..men vad ska vi äta nu då??? Här tänkte jag då på vad vi ska äta på nyår som vi ska fira tillsammans. Men Fru A förstod inte att det var det jag pratade om så hon svarar - Jag tänkte att vi skulle äta den där soppan?
QUE?? Vilken soppa?? Jag fattade NADA!! Så jag fick ju lov att fråga - vilken soppa då??
- Ja men du vet..där man kan äta sallatsbuffén.
Och där föll poletten ner!!
- Jaha ..du pratar om var vi ska äta lunch? men jag pratade om nyår!!
Jisses vad vi skrattade...vi skrattade så att vi grät, jag torkade tårar och smink...Fru A torkade tårar och smink och jag kände mig som 19 år igen. Tala om jordens missförstånd! Men jag fick ju dagens skratt och det kändes väldigt skönt.
Vi hittade ingen jacka till mig på STADIUM utan vi gick för lunch istället, där blev vi sittandes säkert 1½ tim och bara pratade. Vi verkar aldrig ha problem med samtalsämnen och det tycker jag är helt underbart = )
Efter lunch så strosade vi runt och kollade olika brölloppresenter till en av mina bästa vänners borgerliga bröllop här den 18/12.
Iofs hade jag redan ett förslag och det är 6st snapsglas med olika frostade mönster på foten och en liten flasla Svensk Aquavit. Jag vet att fröken C skulle fatta direkt vad spriten står för, det är så privat och mellan oss.
Lunch dejten led mot sitt slut och jag hämtade skorna som jag provade igår och lade undan, följde Fru A till hennes buss och sen gick jag hem.
Är rätt så nöjd med dagen trots allt.
Sen gick vi till vår ena galleria för att kika på en jacka åt mig, en jacka att ha när man vill vara lite finare, typ till kjol och stövlar...jag har bara en massa "sportjackor" i min garderob.
Vet inte hur många affärer vi besökte i jakt på min jacka men jag hittade ingen, tror att innan jag har hittat den jag vill ha så är det så pass kallt att jag kan ha min vinterjacka.
När vi travade till STADIUM i min allt mer desperata jakt efter en jacka så säger jag - jaha..men vad ska vi äta nu då??? Här tänkte jag då på vad vi ska äta på nyår som vi ska fira tillsammans. Men Fru A förstod inte att det var det jag pratade om så hon svarar - Jag tänkte att vi skulle äta den där soppan?
QUE?? Vilken soppa?? Jag fattade NADA!! Så jag fick ju lov att fråga - vilken soppa då??
- Ja men du vet..där man kan äta sallatsbuffén.
Och där föll poletten ner!!
- Jaha ..du pratar om var vi ska äta lunch? men jag pratade om nyår!!
Jisses vad vi skrattade...vi skrattade så att vi grät, jag torkade tårar och smink...Fru A torkade tårar och smink och jag kände mig som 19 år igen. Tala om jordens missförstånd! Men jag fick ju dagens skratt och det kändes väldigt skönt.
Vi hittade ingen jacka till mig på STADIUM utan vi gick för lunch istället, där blev vi sittandes säkert 1½ tim och bara pratade. Vi verkar aldrig ha problem med samtalsämnen och det tycker jag är helt underbart = )
Efter lunch så strosade vi runt och kollade olika brölloppresenter till en av mina bästa vänners borgerliga bröllop här den 18/12.
Iofs hade jag redan ett förslag och det är 6st snapsglas med olika frostade mönster på foten och en liten flasla Svensk Aquavit. Jag vet att fröken C skulle fatta direkt vad spriten står för, det är så privat och mellan oss.
Lunch dejten led mot sitt slut och jag hämtade skorna som jag provade igår och lade undan, följde Fru A till hennes buss och sen gick jag hem.
Är rätt så nöjd med dagen trots allt.
Vilken morgon! Jag blir galen!! Hade lovat min älskade sambo S att ringa urologen åt honom för en ny tid för sterilisering. Ringde dem och hamnade hos en jävla surkärring! Jag presenterade mig och sa att jag ringde för S och ville ha en ny tid. Jämarns så sur hon var då hon fick fram hans uppgifter för där hade sannerligen doktorn skrivit att patienten uteblev från ingreppet och ingen ny remiss skulle skickas! Jag höll på smälla av!! Vad då ingen ny remiss?? Han missade tiden och dagen helt enkelt det kan ju hände vem som helst?! Hon var tyst bra nog länge så jag trodde hon lagt på...men tillslut så sa hon fortfarande lika surt...- jag har satt upp honom på väntelistan, men han blir inte kallad förens nästa år!! - Är han säker på att han vill det här?
Men hallå?? ringer man och bokar en tid hos urologen för en sterilisering om man inte vill bli snippad?? Tror inte det!!
Ringde sedan min A-kassa och bad dem om hjälp att fylla i ett papper fr af om arbetslöshet, att de ska göra alla dessa formella papper så förbannat svåra att fylla i??? Ska man behöva gå en kurs i facksvenska för att kunna fylla i dem? Iaf hon på A-kassan var hur gullig som helst och svarade snällt och tålmodigt på mina frågor. Så äntligen har jag kunnat posta alla mina sjukintyg, mitt arbetsgivarintyg OCH papperet om arbetslöshet...så de bör ha dem på torsdag senast fredag...sen får jag nog vänta 10-14 dagar innan jag får pengarna för 6veckor. Sen ska jag även lämna in en omprövningsansökan till Fk där jag ska bestrida deras beslut där de anser att jag är fullt arbetsför fast min läkare säger ngt annat. Är så jävla less på dessa myndigheter OCH så jävla less på den här nya regeringen som tvingar folk att jobba fast de inte är färdig rehabiliterade.
Nu ska jag skicka in en ny ansökan om sjukvårdsbidrag, alla dessa jävla papper som ska fyllas i och och skickas in. Hur många man än skickar in bara för att vara säker så är det ALLTID ngt som fattas!!
Och för att bre på lite så har inte pengarna för skadeståndet kommit in än..min advokat ringde in förra onsdagen och bad om mitt kontonr för att M skulle betala inom de närmsta dagarna. Fick veta att summan hamnar på 26.600kr med räntan inräknad. Gissa om pengarna är väl behövda just nu?? Vi har 21.000kr i utgifter och bara väntar på att få pengarna så vi kan betala ngn ggn. Men nu gäller det att tänka positivt...jag har ju gjort det hitintills och ska nog klara av det även nu. SHOW ME THE MONEY!!!
Men hallå?? ringer man och bokar en tid hos urologen för en sterilisering om man inte vill bli snippad?? Tror inte det!!
Ringde sedan min A-kassa och bad dem om hjälp att fylla i ett papper fr af om arbetslöshet, att de ska göra alla dessa formella papper så förbannat svåra att fylla i??? Ska man behöva gå en kurs i facksvenska för att kunna fylla i dem? Iaf hon på A-kassan var hur gullig som helst och svarade snällt och tålmodigt på mina frågor. Så äntligen har jag kunnat posta alla mina sjukintyg, mitt arbetsgivarintyg OCH papperet om arbetslöshet...så de bör ha dem på torsdag senast fredag...sen får jag nog vänta 10-14 dagar innan jag får pengarna för 6veckor. Sen ska jag även lämna in en omprövningsansökan till Fk där jag ska bestrida deras beslut där de anser att jag är fullt arbetsför fast min läkare säger ngt annat. Är så jävla less på dessa myndigheter OCH så jävla less på den här nya regeringen som tvingar folk att jobba fast de inte är färdig rehabiliterade.
Nu ska jag skicka in en ny ansökan om sjukvårdsbidrag, alla dessa jävla papper som ska fyllas i och och skickas in. Hur många man än skickar in bara för att vara säker så är det ALLTID ngt som fattas!!
Och för att bre på lite så har inte pengarna för skadeståndet kommit in än..min advokat ringde in förra onsdagen och bad om mitt kontonr för att M skulle betala inom de närmsta dagarna. Fick veta att summan hamnar på 26.600kr med räntan inräknad. Gissa om pengarna är väl behövda just nu?? Vi har 21.000kr i utgifter och bara väntar på att få pengarna så vi kan betala ngn ggn. Men nu gäller det att tänka positivt...jag har ju gjort det hitintills och ska nog klara av det även nu. SHOW ME THE MONEY!!!
torsdag 22 november 2007
Men nu får de väl ändå ge sig!
Jag blir så matt, de på Af avskrev mig och skickade ett meddelande till min a-kassa att jag inte längre står till arbetsmarknadens förfogande bara för att jag ringde och avbokade ett möte med dem i fredags. Anldeningen stavas N A C K S P Ä R R !! Inte ens det är en godtagbar anledning trots att jag knappt kunde ta mig ur sängen på hela veckan.
I måndags fick jag ett brev från Af att de hade avanmält mig!! Det är helt horribelt...då man behöver hjälp från alla dess instanser som staten äger, ja..då kan man räkna med att slå pannan blodig i ren frustration för att de inte kan (snarare inte vill) hjälpa en. Men så fort det är åt andra hållet ja då kan du slå dig i backen på att de är snabba på att skicka ut papper till höger och vänster.
Samma sak blev det då min handläggare på Fk ringde mig 15/10 för att meddela att de inte godtog mitt skjukintyg pga min läkares brist. Hon skrev att jag var heltidssjuksriven tom 31/10 men ev. kunde jobba deltid och så fick hon inte skriva. Antingen är jag heltidssjk.skriven eller så är jag det på deltid.Min handläggare sa att hon måste följa reglerna och bad mig gå ner till Af för att skriva in mig som arbetssökande så fort som möjligt för att behålla min sjukgrundande inkomst. Ni kan ge er fan på att dagen efter så låg det ett kuvert fr Fk där min handläggare skrivit i ett fint formulerat brev på facksvenska att jag inte är berättigad ngr pengar av dem from 15/10, jag hade 2 mån på mig att lämna in en "överklagan" till dem och motivera varför!!! GAHAHAHA! Frustrerande as hell!!
Det var bara till att trava ner till Af och skriva in mig, de skickade e-meddelande till min a-kassa att jag är heltidsarb.lös. Jag får hem papper att de godkännt mig att stämpla.
Ringer och jagar min läkare i ren desperation för att höra hur det nu ska gå, än så länge är jag inte helt hel i axeln eft. op. Jag ringer och söker henne säkert 6-7 ggr och verkligen påtalar vikten av att hon MÅSTE höra av sig till mig så fort som möjligt! Tillslut är det en vänlig själv uppe på ortopeden som bokar in en teltid med min läkare den 30/10. Dagen före min sjukskrivning upphörde! Min läkare fattade inte riktigt vad de på Fk håller på med och ska jag vara ärlig så tror jag att inte ens de fattar vad det är det håller på med!!
Iaf...min läkare vill inte släppa ut mig i arbetslivet innan årsskiftet så hon skrev ett läkarintyg på deltid from 1/11-31/12. Bara att hålla tummarna att de på Fk köper det och ger mig de pengar jag har rätt till. Har ringt och sökt min handläggare,lämnade tom ett meddelande att hon skulle ringa upp mig så fort som möjligt. Det var i måndags och än har hon inte ringt tillbaka, gissar på att det blir jag som får jaga henne.
Liksom jag har jagat mitt arbetsgivarintyg de senaste 2 veckorna, det är den enda handlingen som saknas för att jag ska få stämpla. Så länge de inte har det papperet så får jag så klart inga pengar!! Jag har redan skickat in för 4 veckor, får väl se det som en bonus då de dimper ner i brevlådan. Men det är bara så frustrerande att det ska ta sådan tid allting!! JÄVLA BYRÅKRAT SVERIGE!!!
I måndags fick jag ett brev från Af att de hade avanmält mig!! Det är helt horribelt...då man behöver hjälp från alla dess instanser som staten äger, ja..då kan man räkna med att slå pannan blodig i ren frustration för att de inte kan (snarare inte vill) hjälpa en. Men så fort det är åt andra hållet ja då kan du slå dig i backen på att de är snabba på att skicka ut papper till höger och vänster.
Samma sak blev det då min handläggare på Fk ringde mig 15/10 för att meddela att de inte godtog mitt skjukintyg pga min läkares brist. Hon skrev att jag var heltidssjuksriven tom 31/10 men ev. kunde jobba deltid och så fick hon inte skriva. Antingen är jag heltidssjk.skriven eller så är jag det på deltid.Min handläggare sa att hon måste följa reglerna och bad mig gå ner till Af för att skriva in mig som arbetssökande så fort som möjligt för att behålla min sjukgrundande inkomst. Ni kan ge er fan på att dagen efter så låg det ett kuvert fr Fk där min handläggare skrivit i ett fint formulerat brev på facksvenska att jag inte är berättigad ngr pengar av dem from 15/10, jag hade 2 mån på mig att lämna in en "överklagan" till dem och motivera varför!!! GAHAHAHA! Frustrerande as hell!!
Det var bara till att trava ner till Af och skriva in mig, de skickade e-meddelande till min a-kassa att jag är heltidsarb.lös. Jag får hem papper att de godkännt mig att stämpla.
Ringer och jagar min läkare i ren desperation för att höra hur det nu ska gå, än så länge är jag inte helt hel i axeln eft. op. Jag ringer och söker henne säkert 6-7 ggr och verkligen påtalar vikten av att hon MÅSTE höra av sig till mig så fort som möjligt! Tillslut är det en vänlig själv uppe på ortopeden som bokar in en teltid med min läkare den 30/10. Dagen före min sjukskrivning upphörde! Min läkare fattade inte riktigt vad de på Fk håller på med och ska jag vara ärlig så tror jag att inte ens de fattar vad det är det håller på med!!
Iaf...min läkare vill inte släppa ut mig i arbetslivet innan årsskiftet så hon skrev ett läkarintyg på deltid from 1/11-31/12. Bara att hålla tummarna att de på Fk köper det och ger mig de pengar jag har rätt till. Har ringt och sökt min handläggare,lämnade tom ett meddelande att hon skulle ringa upp mig så fort som möjligt. Det var i måndags och än har hon inte ringt tillbaka, gissar på att det blir jag som får jaga henne.
Liksom jag har jagat mitt arbetsgivarintyg de senaste 2 veckorna, det är den enda handlingen som saknas för att jag ska få stämpla. Så länge de inte har det papperet så får jag så klart inga pengar!! Jag har redan skickat in för 4 veckor, får väl se det som en bonus då de dimper ner i brevlådan. Men det är bara så frustrerande att det ska ta sådan tid allting!! JÄVLA BYRÅKRAT SVERIGE!!!
lördag 22 september 2007
Sista surstömmingen!
Så har man ätit årets sista surströmming, vi satte oss på balkongen med fleecefiltar på utestolarna. Bara för att inte frysa om våra rumpor, men det måste erkännas att det var fasen så kallt även för mig som inte räds lite kyla. Där sitter vi och äter våra surströmming allt medan kvällen gör sitt antågande och termometern kryper obarmhärtigt ner mot nollstrecket,men banne mig att vi skulle äta inne och typ dö på kuppen av odörerna!!
Vi rensade fileérna och åt med glädje (?) allt medan fingrarna stelnade till och blev misstänksamt vita med små röda fläckar längst fram på fingertopparna...ett varningstecken om ngt, men envisa som vi är satt vi kvar till sista fileén var uppäten och vi kunde börja plocka in. Så här sitter vi i våra soffor, lyssnar på Scott Stapp och dricker 3.5or, är strax på väg över till grannn tjejen för att vara barnvakt så att hon får komma ut och träffa lite folk, vet ju själv hur det är att vara ensamstående mamma, man får knappt ihop det. Men jag är stark och jag fixar det!!
Vi rensade fileérna och åt med glädje (?) allt medan fingrarna stelnade till och blev misstänksamt vita med små röda fläckar längst fram på fingertopparna...ett varningstecken om ngt, men envisa som vi är satt vi kvar till sista fileén var uppäten och vi kunde börja plocka in. Så här sitter vi i våra soffor, lyssnar på Scott Stapp och dricker 3.5or, är strax på väg över till grannn tjejen för att vara barnvakt så att hon får komma ut och träffa lite folk, vet ju själv hur det är att vara ensamstående mamma, man får knappt ihop det. Men jag är stark och jag fixar det!!
tisdag 18 september 2007
Åh fy så vidrigt äckligt!
Hade lovat fröken W att följa henne till det nerlagda regementetsområde här på morgonen, hon skulle träffa sin klass för en friluftsdag. Så jag ställde klockan och klev upp strax innan jag lagt mig, typ vid 07.50. Drack en Nutrilett GI shake och drog på mig mina träningskläder. Var snäll och kokade varm O´boy,bredde en GIruta och lade på två skivor rökt kalkon, tog fram ett päron som hon skulle ha med sig.
08.25 travade vi iväg till grusplanen, vi hittade efter mycket om och men...för jag var helt övertygad om att det var en annan grusplan de skulle till, jag lämnade fröken W och började gå hemåt. Upptäckte att hela den här prommisen tog ca 30min,stannade tidtagaruret på min mobil (dumt nog så startade jag inte den då vi gick, utan den startade jag på vägen hem)gick ner i tvättstugan och såg om det var ledigt,bokade tid och gick upp för att hämta våra hallmattor ala´IKEA. De hade hängt ute på vårt balkongräcke i söndags så vi dammsög, ingen orkade ta in dem, dörrmattan eller barnens matta, så det blev som det blir då det öser ner från en öppen himmel. De blev dränkta av regn och har fått ligga i vår IKEA plasttvättsäck i väntan på ledig tvättdag så jag kunde hänga upp dem i tårkskåpet.
Gissa om de var tunga av allt jävla vatten och luktade död gam? yyääkkk...in med dörrmattan och barnens matta i ena tvättmaskinen, hälla,hälla,hälla mycket tvättmedel och en massa sköljmedel för att få bort den unkna doften av blöt matta.
Så när det var gjort pluggade jag in min älskade Mp3 i mina öron, startade tidtagaruret och hurtade iväg på min vanliga runda i våran gigantiska skog som ligger här i närheten. När jag gick där och njöt av solen mellan trädtopparna, de gula,röda och orange löven så fylldes jag av en glädje och en värme, underbara känsla. Hela min prommis över stock och sten gick jag med ett enda stort leénde på läpparna.
Väl hemmkommen så hade jag tagit hela 14475 steg, varav 13278 raska steg på 107min, brännt 467kcal fett och gått hela 9.40km!Och dagen är inte över än! Gissa om jag är nöjd med mig själv??
Jag var så hungrig då jag kom hem, så jag stretchade lite innan jag tog fram min lunch, hade sett reklamen om de nya luncherna/middagarna från Naturdiet på plastflaska,tyckte det såg gott ut och köpte en broccolisoppa. Läste anvisningarna och hällde soppan i en skål, in i micron och så bara vänta på att den skulle bli färdig. Men vilken besvikelse, det var bland det äckligaste jag har ätit på mycket länge, soppan var först och främst dassigt grön, saltad till max och smakade gammal kofta eller iaf nära. Jag "tvingade" mig att äta och kopplade bort hjärnan om att det skulle vara äckligt..försökte läsa dagstidningen samtidigt, men jag fick ge mig och hälla ut det sista i slasken och det utan dåligt samvete.
Så till er alla där ute, härmed utfärdas en VARNING!! Köp INTE Naturdiets plsatflaskor med olika soppor, inte om ni har dödslängtan iaf. Vill ni köra Naturdiet så köp barsen eller de färdiga shakerna.
Nä...gott folk, nu ska jag ta och duscha.
CU
08.25 travade vi iväg till grusplanen, vi hittade efter mycket om och men...för jag var helt övertygad om att det var en annan grusplan de skulle till, jag lämnade fröken W och började gå hemåt. Upptäckte att hela den här prommisen tog ca 30min,stannade tidtagaruret på min mobil (dumt nog så startade jag inte den då vi gick, utan den startade jag på vägen hem)gick ner i tvättstugan och såg om det var ledigt,bokade tid och gick upp för att hämta våra hallmattor ala´IKEA. De hade hängt ute på vårt balkongräcke i söndags så vi dammsög, ingen orkade ta in dem, dörrmattan eller barnens matta, så det blev som det blir då det öser ner från en öppen himmel. De blev dränkta av regn och har fått ligga i vår IKEA plasttvättsäck i väntan på ledig tvättdag så jag kunde hänga upp dem i tårkskåpet.
Gissa om de var tunga av allt jävla vatten och luktade död gam? yyääkkk...in med dörrmattan och barnens matta i ena tvättmaskinen, hälla,hälla,hälla mycket tvättmedel och en massa sköljmedel för att få bort den unkna doften av blöt matta.
Så när det var gjort pluggade jag in min älskade Mp3 i mina öron, startade tidtagaruret och hurtade iväg på min vanliga runda i våran gigantiska skog som ligger här i närheten. När jag gick där och njöt av solen mellan trädtopparna, de gula,röda och orange löven så fylldes jag av en glädje och en värme, underbara känsla. Hela min prommis över stock och sten gick jag med ett enda stort leénde på läpparna.
Väl hemmkommen så hade jag tagit hela 14475 steg, varav 13278 raska steg på 107min, brännt 467kcal fett och gått hela 9.40km!Och dagen är inte över än! Gissa om jag är nöjd med mig själv??
Jag var så hungrig då jag kom hem, så jag stretchade lite innan jag tog fram min lunch, hade sett reklamen om de nya luncherna/middagarna från Naturdiet på plastflaska,tyckte det såg gott ut och köpte en broccolisoppa. Läste anvisningarna och hällde soppan i en skål, in i micron och så bara vänta på att den skulle bli färdig. Men vilken besvikelse, det var bland det äckligaste jag har ätit på mycket länge, soppan var först och främst dassigt grön, saltad till max och smakade gammal kofta eller iaf nära. Jag "tvingade" mig att äta och kopplade bort hjärnan om att det skulle vara äckligt..försökte läsa dagstidningen samtidigt, men jag fick ge mig och hälla ut det sista i slasken och det utan dåligt samvete.
Så till er alla där ute, härmed utfärdas en VARNING!! Köp INTE Naturdiets plsatflaskor med olika soppor, inte om ni har dödslängtan iaf. Vill ni köra Naturdiet så köp barsen eller de färdiga shakerna.
Nä...gott folk, nu ska jag ta och duscha.
CU
måndag 17 september 2007
Facebook är ju råkul!
Jag har blivit inbjuden till Facebook för länge sen, jag hade aldrig hört talas om det så jag petade lite och skrev ngr rader. Jag lade ut helt fel namn, trodde jag skulle skriva mina namn + mitt fullsändiga namn, så nu heter jag ett av mina andra mann och mitt tilltalsnamn! Jag vet inte var jag ska ändra det, men det kommer väl det med!
Har lagt in lite bilder i mitt album, det ska läggas in fler...men det blev iaf på mig, min älskade sambo samt en av mina närmsta bästa vänner! Jag har kluddrat lite hos mina systrar,plitat ngr rader hos kusinbarn som jag inte sett på flera år! Hur skoj som helst att läsa hur de har det nu för tiden, allt får man reda på så här över nätet, utan att behöva lyfta luren, Inte för att det är ngt fel med att ringa folk,men oftast är det mitt i middagen, hämtning av barn, på väg till träningen eller ngt annat som gör att man inte kan prata i lugn och ro. Så då är ju Facebook ett himlarns bra alternativ! Man kan kika runt i människors album och på så sätt bli uppdaterad, sen har jag inte vågat mig på att snoka runt i deras vänners liv, tycker det är lite väl häftigt att "trampa" in i andra människors liv, lite intigritet har man väl var man till lags!?
Nä..nu ska jag in på min Facebook sida och lägga in fler kort, kort på mina barn, sambons barn,mina syskon, vänner och de som står mig närmast.
Har lagt in lite bilder i mitt album, det ska läggas in fler...men det blev iaf på mig, min älskade sambo samt en av mina närmsta bästa vänner! Jag har kluddrat lite hos mina systrar,plitat ngr rader hos kusinbarn som jag inte sett på flera år! Hur skoj som helst att läsa hur de har det nu för tiden, allt får man reda på så här över nätet, utan att behöva lyfta luren, Inte för att det är ngt fel med att ringa folk,men oftast är det mitt i middagen, hämtning av barn, på väg till träningen eller ngt annat som gör att man inte kan prata i lugn och ro. Så då är ju Facebook ett himlarns bra alternativ! Man kan kika runt i människors album och på så sätt bli uppdaterad, sen har jag inte vågat mig på att snoka runt i deras vänners liv, tycker det är lite väl häftigt att "trampa" in i andra människors liv, lite intigritet har man väl var man till lags!?
Nä..nu ska jag in på min Facebook sida och lägga in fler kort, kort på mina barn, sambons barn,mina syskon, vänner och de som står mig närmast.
torsdag 13 september 2007
Äntligen en diskmaskin!!
Eller diskmaskin har vi haft ståendes i köket säkert över 3 månader, utan att den funkar! Den är alldeles ny, men det behövs borras och dras en massa sladdar hit och dit för att skrället ska funka! Så i morgon ska fastighetsskötaren stänga av vattnet, sen kommer rörmockaren hit under dagen, hoppas bara att vi har en diskmaskin lagom till helgen då 2 av sambons 4a barn kommer hit. Vi blir asså 6 st hela helgen på ynka 96kvm, kan verka stort men köket är en bedrövelse, man ryms ju knappt utan att fastna så fort man ska gå bakom någons stol.
Gissa om jag är trött och less på att diska för hand? gör fasen inget annat känns det som, i somras meddelade jag att jag gick i diskstrejk då vi var 7st i 2 veckor, men hur länge tror ni att det höll? knappt 2dagar. Min sambo deklarerade nämligen att han tänkte diska hela tiden, trots att vi hade en 13åring coh en 10åring som gott och väl kunde diska och de fick de banne mig göra trots att de protesterade lite till en början. Men vi driver inget jävla hotell utan alla måste hjälpa till för att det ska funka!
Så nu gäller det att hålla alla tummar som finns att vi har en diskmaskin, samt tänka positivt! Det vore väl bedrövligt om vi står utan en till helgen, eller vad säger ni?
Gissa om jag är trött och less på att diska för hand? gör fasen inget annat känns det som, i somras meddelade jag att jag gick i diskstrejk då vi var 7st i 2 veckor, men hur länge tror ni att det höll? knappt 2dagar. Min sambo deklarerade nämligen att han tänkte diska hela tiden, trots att vi hade en 13åring coh en 10åring som gott och väl kunde diska och de fick de banne mig göra trots att de protesterade lite till en början. Men vi driver inget jävla hotell utan alla måste hjälpa till för att det ska funka!
Så nu gäller det att hålla alla tummar som finns att vi har en diskmaskin, samt tänka positivt! Det vore väl bedrövligt om vi står utan en till helgen, eller vad säger ni?
söndag 9 september 2007
Sjuk dotter
Dottern är hemma idag, febrig och alldeles matt. Igår kväll så satte hon sig upp i sängen och grät,trodde hon hade drömt en mardröm så jag gick in i barnens rum för att trösta henne, men då jag tog i armen så var hon kokhet stackaren. Lyfte ner henne från överslafen fast jag inte får lyfta för min läkare, fast vem tänker på sådana restrektioner då dottern gråter och har feber? Inte då jag iaf, utan ren instinktivt så lyfte jag ju ner henne och lade henne på vår dubbelsäng för att kolla febern. Medan hon låg där stackaren och små grät så försökte jag hitta termometern, den där stora saken som man trycker på en knapp och vips har den mätt temperaturen i örat, men den rackaren hade inga batterier utan började tjuta av dess like. Sambon fick peta ur batterierna allt medan jag sökte efter den vanliga hederliga stjärttermometern som jag bara visste fanns i badrummet.
Ut med alla små plastkorgar med allt från ögonskuggor,mascaror,Alvedon till små testflaskor från KICK´S. Tillslut hittade jag termometern och strök på lite salva, in i sovrummet och kommenderade dottern att lyfta på rumpan. Skrället pep aldrig utan jag fick gissa när den var klar,ut i hallen för att försöka se vad den visade på, i skenet från badrumslampan visade den på 39,7grader!! Stackars lilla gumman, in i köket ut med alla plastbyttor med allt från Bbamseplåster,skavsårplåster,allergitabletter,Diklofenak och Alvedon tillslut hittade jag Panodilsupp till min febriga dotter.
Klart att hon skulle få sova mellan mig och sambon, in i barnens rum för att hämta kudde och täcke till henne. Sen klämde jag ner mig ytterst på kanten och hade en sjuk dotter på ena sidan och golvet hotande nära på andra sidan. Så låg jag och försökte sova i natt, gick inget vidare kan jag meddela för så fort jag hade somnat och sovit en stund vaknade jag av en gråtande dotter,var bara till att kolla febern igen. Sambon kände på pannan och tyckte att hon inte kändes så varm, men termometern stannade på 39,9! Stackars lilla vän,in med en ny Panodilsupp för at få ner febern, mitt i allt så kände hon att hon behövde spy, upp med henne in i badrummet där hon fick spy lite, när hon står där med huvudet ner i toastolen så kissar hon ner sig och bara den situationen fick henne att börja gråta än mer. Fick trösta henne med att det gjorde inget, torkade upp det värsta och svabbar golvet i dag.
Det är såna här ggr jag är "glad" att jag är sjk.skriven så jag slipper VAB´a.
Ringde dagis i morse och meddelade att dottern blir hemma idag och troligast i morgon med.
Så nu ligger dottern nerbäddad i soffan och vi kikar på Scooby-Doo och monstret från Mexico,spännande. Tror jag ska vila ögonen en stund, tar på att vårda sjuka barn.
Ut med alla små plastkorgar med allt från ögonskuggor,mascaror,Alvedon till små testflaskor från KICK´S. Tillslut hittade jag termometern och strök på lite salva, in i sovrummet och kommenderade dottern att lyfta på rumpan. Skrället pep aldrig utan jag fick gissa när den var klar,ut i hallen för att försöka se vad den visade på, i skenet från badrumslampan visade den på 39,7grader!! Stackars lilla gumman, in i köket ut med alla plastbyttor med allt från Bbamseplåster,skavsårplåster,allergitabletter,Diklofenak och Alvedon tillslut hittade jag Panodilsupp till min febriga dotter.
Klart att hon skulle få sova mellan mig och sambon, in i barnens rum för att hämta kudde och täcke till henne. Sen klämde jag ner mig ytterst på kanten och hade en sjuk dotter på ena sidan och golvet hotande nära på andra sidan. Så låg jag och försökte sova i natt, gick inget vidare kan jag meddela för så fort jag hade somnat och sovit en stund vaknade jag av en gråtande dotter,var bara till att kolla febern igen. Sambon kände på pannan och tyckte att hon inte kändes så varm, men termometern stannade på 39,9! Stackars lilla vän,in med en ny Panodilsupp för at få ner febern, mitt i allt så kände hon att hon behövde spy, upp med henne in i badrummet där hon fick spy lite, när hon står där med huvudet ner i toastolen så kissar hon ner sig och bara den situationen fick henne att börja gråta än mer. Fick trösta henne med att det gjorde inget, torkade upp det värsta och svabbar golvet i dag.
Det är såna här ggr jag är "glad" att jag är sjk.skriven så jag slipper VAB´a.
Ringde dagis i morse och meddelade att dottern blir hemma idag och troligast i morgon med.
Så nu ligger dottern nerbäddad i soffan och vi kikar på Scooby-Doo och monstret från Mexico,spännande. Tror jag ska vila ögonen en stund, tar på att vårda sjuka barn.
lördag 8 september 2007
Morgonmys
Jag vaknade med ett ryck av en hård dov duns, trodde det var min dotter som ramlat ur sängen, så jag låg på helspänn och väntade på ett gallskrik. Men det kom inget ,måste ha varit någon granne som tappade något i golvet. Sen kunde jag inte somna om utan låg och tänkte på gårkvällens kaos som uppstod då min sambos x fru fick för sig att inte lämna deras dotter här, en klump började växa i min mage, inte pga dåligt samvete utan på den förtvivlan som det hela orsakade min sambo och deras dotter.
Klumpen ville inte försvinna utan exalerade i styrka och storlek allt medan jag blev piggare och piggare. Min sambo låg med ryggen mot och andades tungt, jag kröp upp bakom honom och lade min arm runt hans midja medan jag pussade honom på ryggen och bak i nacken, njöt av hans värme,manliga kropp och kände bara hur tårarna hotade att tränga fram, men jag blinkade bort dem.
Min sambo vaknade och bara mös av att jag höll om honom och pussade på hans rygg, han vände sig om och kramade mig, drog in hans lukt och njöt av det hela. Ibland måste man passa på innan barnen vaknar och kräver ens uppmärksamhet.
Klumpen ville inte försvinna utan exalerade i styrka och storlek allt medan jag blev piggare och piggare. Min sambo låg med ryggen mot och andades tungt, jag kröp upp bakom honom och lade min arm runt hans midja medan jag pussade honom på ryggen och bak i nacken, njöt av hans värme,manliga kropp och kände bara hur tårarna hotade att tränga fram, men jag blinkade bort dem.
Min sambo vaknade och bara mös av att jag höll om honom och pussade på hans rygg, han vände sig om och kramade mig, drog in hans lukt och njöt av det hela. Ibland måste man passa på innan barnen vaknar och kräver ens uppmärksamhet.
Superhjälte!
Min dotter kom fram till mig i bara trosor med sin rosa snuttefilt när jag plockade bort efter vår mysfrukost hon bad att få bli superhjälte, tur att man kan göra en mantel av snuttefilt och gummiband.
Så nu sitter hon helt slut efter alla sina superhjältsaktioner och får lite inspiration av den största superhjälten av dem alla, ja förutom mig då,nämligen Pippi.
Det behövs så lite för att barns fantasi ska sätta igång, tänk dig själv då du var liten du kunde sitta i timmar med en och samma sak. Helt uppslukad av det du gjorde för stunden, du kanske var polis, indian, eller bara en vanlig bonde? Du kanske var superhjälte?!
Så nu sitter hon helt slut efter alla sina superhjältsaktioner och får lite inspiration av den största superhjälten av dem alla, ja förutom mig då,nämligen Pippi.
Det behövs så lite för att barns fantasi ska sätta igång, tänk dig själv då du var liten du kunde sitta i timmar med en och samma sak. Helt uppslukad av det du gjorde för stunden, du kanske var polis, indian, eller bara en vanlig bonde? Du kanske var superhjälte?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)