Bröllop i kväll!

Jag och S har blivit bjudna på vårat allra första gemensamma bröllop! Det är en av mina allra bästa vänner som ska knyta hymnens band med sin tyske pojkvän i rådhusparken kl.19.00 ikväll. Det ska bli jättespännande att få vara med och bevittna hur de två blir ett eller hur man nu utrrycker det i dagens samhälle?
Jag måster erkänna att sedan första samtalet där C berättade att hon och D ska gifta sig har det svängt många gånger och tillslut visste jag varken ut eller in! Det har låtit allt från att de ska bara ha de närmsta med sig då de gifter sig,till att allmänheten kan bevittna på håll. Alltså så tog jag ju dumt nog kanske för givet att det var hennes barn, mamma och ev. en morbror från Stockholm som skulle närvara då de var dem hon räknade upp. Min första tanke var ...skoj att de ska gifta sig, tråkigt att det är borgerligt då missar vi ju själva vigseln. Men jag är den som respekterar andras önskemål och intrigitet och var bara glad över att vi skulle vara med och äta bröllopsmiddag med dem.

Men hoppsan hejsan...för någon vecka sedan fick jag ett samtal att de inte alls ska ha någon bröllopsmiddag utan de ska bjuda på tårta, ost och kex hemma hos henne (jaja..det blir även hans hem efer giftermålet) efter bröllopet. Jaha...vi blev inte bara snuvade på själva vigseln, utan nu blev vi även snuvade på själva middagen! Där övervägde jag en sekund att inte närvara, vad fasen...inte ens få vara med på middagen, det finns ju gränser. Men jag tvekade bara en nanosekund innan jag motade bort tanken och kände en glädje att få dela resten av kvällen med dem.

Kort efter får jag ett nytt samtal av C där hon deklarerar att de inte ska gifta sig i Rådhuset utan det blir i Rådhusparken istället!! Men bestäm dig någon gång människa!! Hur jävla svårt ska det vara? man kan ju bli förvirrad för mindre.
Allt medan dagen D har närmat sig så har även den berömda paniken närmat sig i jakt på en bröllopspresent. Vad ska man ge ett brudpar utöver det vanliga? jag vill ju gärna ge något personligt till dem båda, men mest något som C bara känner igen sig i utan att behöva säga något.
Så det blev ut till att hitta något på stan, jag hade ju skummat igenom alla reklampapper som så passligt skickas ut lagom innan jul. Jag hade sett 6st snapsglas på hög fot med olika motiv i frostat glas på själva foten, till det hade jag tänkt köpa en liten flaska Svenskt Gin, C fattar direkt vad jag vill ha sagt med den. Det är något mellan bara oss två.
Så ut på stan och in på Cervera...grabbar en ur personalen och förklarar vad jag är ute efter...Nä..de hade inga sådana glas!! GAHAHAHAHA!! Men var såg jag dem?? In på DUKA för att upprepa samma procedur för en personal. Nä..de hade inte de glasen! Men var fan har jag sett dem? vilken butik säljer snapsglasen som jag bara måste ha??
Det var bara till att inse att några speciella snapsglas var inte att uppbringa och börja kolla på andra alternativ. Men jag kunde inte släppa just de snapsglasen och nöja mig med några andra. Så när jag och S stegade in på Inpiration i jakt på en julklapp till min brors flickvän A sprang jag ju på glasen!!! JIPPIE!!! Likt ett barn på julafton kunde jag knappt dölja min lycka! Där fanns snapsglasen som jag hade letat efter överallt och bara väntade på att jag skulle köpa dem. Sagt och gjort, jag tog en kartong med glasen och bar dem likt ägg i en korg fram till disken och bad att få dem inslagna, MEN utan julpapper då det var en bröllopspresent! Ni skulle se mitt leende då jag nöjt stod och väntade på paketet skulle bli klart. Tog ömsint emot påsen med dt fina inslagna paketet och promenerade ut likt en stolt tupp.

Sen återstod bara att inhandla en liten flaska Svenskt Gin och där hade jag inga problem att hitta den, greppade flaskan och stegade fram till kassörskan med samma belåtna leende som då jag betalade glasen. Hem och hitta en passande kartong att slå in flaskan i, rotade i alla skåp och luckor innan jag tog en kartong med snabbmackaroner, hällde över dem i en plastlåda och lindade in spriten i massa hushållspapper och stoppade ner allt i kartongen, tejpade för och slog in i svart omslagspapper! COOLT = ) Sen kunde jag andas ut och lägga presenthysterin åt sidan ett tag.

Messade C i helgen att vi hade tänkt äta middag ute och undrade när vi skulle lämna presenterna? C ringde upp mig och sa att vi kan lämna dem när vi vill, vi surrade lite och jag nämde att vi kommer till henne's lgh 19.30. C röst hamnade genast i falsett. Halv åtta???
- Ja...men vi kan dyka upp 19.15 istället om du vill.
- Men ni sa ju vara med under själva vigseln, har jag glömt att säga det??
- Ehh...ja det har du.
- Ja men vi gifter oss ju i Rådhusparken och det är ju allmänt, alla får ju se om de vill.
-Men C..även om alla andra okända människor kan stanna upp och kika på er så respekterar jag ju självklart din intrigitet om du bara hade velat ha med de närmsta. Det hade inte varit några problem för mig. Men självklart kommer vi till kl. 19.00
- Ja..senast alltså.
- Ja men då säger vi det!

Tala om virrig brud, det måste ju framföras till alla inbjudna vad det är som gäller så inga missförstånd uppstår. Bara för att hon ska gifta sig så tar ju inte jag per automatik för givet att vi får vara med och bevittna själva vigseln! Vad hände med den skriftliga inbjudan där ALLT står med?