Oooppsss!

Nu sitter S och pratar med sin syster P. S är inne i sovrummet och pratar, hör inte vad som sägs och vill inte vara den som tjuvlyssnar heller. Så jag sitter med min laptop i knät i soffan och lyssnar på Rixfm party. Kan tänka mig att det kommer en del skit från hennes käft men må så vara! Jag har visat mitt och P's sms utbyte för S och han tycker att det är för bedrövligt att de håller på som de gör i hans familj.Jag har ju redan gjort ett medvetet aktivt val och det är att jag inte vill ha med dem att göra! Speciellt inte min fördomsfulla,bittra,trångsynta,snäva svårmor. Så länge jag är barnen's mamma och de är så pass små att de inte kan ta egna beslut om vad som är bra för dem eller inte så är det min förbannade plikt och skyldighet att hålla dem så långt borta som möjligt från den familjen.
Sa senast i morse då vi åkte till IKEA att jag är tacksam att jag har modet att säga det jag tycker och tänker, att jag INTE tillåter ngn trycka ner mig. Jag är så van att få på skallen lite nu och då och det här är inget nytt för mig om jag säger så. Jag VÄGRAR sitta i ett hörn och se söt ut, nicka och le så fort det sägs ngt, nä...då tar jag hellre skiten för att jag syns,hörs och tar plats!!

Hoppsan...nu kom S ut från sovrummet och sa att P ville prata med mig,men jag bad att hon skulle ringa upp i morgon i stället. Ska bli intressant att höra vad hon har att säga...jag hatar att bli konfronterad och konfrontera men jag tar smällen och reder ut situationen för stunden än att det ska komma bakvägen och i 5e led. Det är det här som kallas livet....att ta konflikter/konfrontationer då de kommer, man kan inte lita på att någon annan ska ta hand om skiten åt en.